Opassande otålighet
LEDARE. I höstas proklamerade statsministern att tillväxtfrågorna nu är högprioriterade. Sedan dess har fyra månader gått utan att särskilt mycket hänt utöver ett inledande kafferep på Rosenbad mellan regeringen och näringslivet. Nu växer näringslivets otålighet, vilket tyder på okunnighet om socialdemokratins inre politiska kultur.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Därav följer dock inte att man skall förvänta sig snabb handling. Innan det kan bli tal om handling måste ju tillväxtpolitiken förankras i rörelsen.
De alls inte få socialdemokrater som "inte känner igen" sitt parti när detta börjar tala om tillväxt och, o fasa, rent av antyder att någon skatt i det syftet skulle kunna antingen förändras eller, o ännu större fasa, sänkas eller kanske rent av avskaffas måste varligt vänjas vid tanken. De måste fås att inse att skattesänkningar som nyss påstods "göda kapitalägarna" nu är nödvändiga för att få fart på tillväxten och "rädda välfärden".
Detta tar tid och måste ske med stor försiktighet. En absolut nödvändig förutsättning är att tillväxtpolitiken legitimeras som socialdemokratisk. I det syftet behöver en lång rad självklarheter, sedan länge allmängods i debatten, ges någon form av socialdemokratisk lyster.
Detta skall, förhoppningsvis, ske vid den socialdemokratiska s k mellankongressen i april. Innan dess tänker regeringen inte lägga två strån i kors för att komma till skott med förslag om åtgärder. Ingenting skulle ju annars vara enklare. Det finns hur många goda förslag om tillväxtstimulerande åtgärder som helst att stjäla från de borgerliga partierna. Näringsministerns skrivbordslådor bågnar redan av dem.
Många av förslagen är förträffliga, även från rimliga socialdemokratiska utgångspunkter. Men de har ett avgörande fel — de är nih (not invented here = inte uppfunna här). De är med andra ord borgerliga, inte socialdemokratiska. Innan det blir något av dem måste de följaktligen genomgå det reningsbad som en socialdemokratisk partikongress innebär, så att gräsrötterna till slut kan sluta dem till sitt hjärta och lära sig att älska dem.
Därför passar den otålighet som nu visas från Svenskt Näringslivs sida inte alls in i bilden. Ordföranden Sören Gyll krävde i går "snabba besked" om vilka förslag regeringen har på skatteområdet. Han vill se sänkt förmögenhetsskatt, lättnader vid arvsskiften i företag och förbättringar av fåmansbolagsreglerna.
Från statsrådet Leif Pagrotsky, som nog i sitt inre instämmer med de flesta av dessa krav, kom en sträv snubba till Sören Gyll "som borde tänka mer på etiken i näringslivet än skattelättnader för de välbeställda".
När statsråd flyr till ryggmärgsreflexer som dessa är det fara å färde. Risken ökar drastiskt för att de som vill dröja sig kvar i det bekväma och invanda återigen får överhanden inom socialdemokratin och det som kan finnas av reformvilja rinner ut i sanden.
Förra årets budgetunderskott blev 46 miljarder kronor. Statsfinanserna är på nytt skakiga. Socialdemokratin behöver vakna.