I går presenterade SCB resultatet av sin senaste opinionsmätning. Undersökningen genomförs halvårsvis och utmärker sig genom det stora antalet svaranden, nu senast 5 267 stycken.
Jämfört med den förra mätningen i maj 2013, visar siffrorna för november på några intressanta tendenser.
Både alliansen och de rödgröna backar, främst på grund av tapp hos M respektive S. Stödet till alliansen landar totalt på 39,7 procent, medan de rödgröna sammanlagt samlar ett 49,8-procentigt stöd.
En liten – men statistiskt säkerställd – ökning syns hos både C och KD, och inget av dessa hamnar därmed under fyraprocentsspärren.
SD tar ytterligare ett stort kliv framåt, från 7,7 procent av väljarstödet i majmätningen, till 9,3 procent i november.
Men vad pekar då dessa siffror på?
För det första skulle ett 49,8-procentigt stöd till de rödgröna, strikt matematiskt, ge dessa egen majoritet i riksdagen. SCB betonar dock att övervikten är så liten – tillsammans har alliansen och SD 49,0 procent av stödet – att den inte går att betrakta som säkerställd. Dessutom skulle en sådan majoritet förutsätta att S och MP faktiskt vill samarbeta med V.
För det andra ger uppgången hos C och KD dessa, alliansens minstingar, en liten luftficka att andas från. De har rört sig mot att vara lite mindre illa ute.
För det tredje befästs SD:s fortsatta tillväxt – trots allehanda skandaler – starkare. Missnöjespartier som SD fungerar ofta som ett klotterplank i tiderna mellan två val, då besvikna människor samlas där för att illustrera sin frustration. Men när det väl är dags för ett nytt val söker sig många av dessa ”hem” igen.
Allt mer talar dock för att SD kommer att lyckas med att behålla sina klottrare också i skarpt läge.
Starkast stöd har SD bland unga män. Bland män i åldern 18 - 29 sympatiserar hela 14,7 procent med partiet. I en kommentar till TT menar SD:s partisekreterare, Björn Söder, att övriga partier för eller senare måste sluta ignorera ett växande SD: ”De kommer så småningom antingen att börja samtala med oss eller börja plagiera vår politik.”
Björn Söder gör en korrekt riskanalys av situationen. Med SD under så snabb tillväxt är det i dag svårt att se hur en majoritetsregering ska kunna bildas, om låsningen i blocktänkande består bland övriga partier.
Om dessa menar allvar med att isolera de främlingsfientliga, måste beredskap för att släppa prestigen och öppna för samverkan över blockgränsen finnas.
En sammanslutning av den typen är alla gånger att föredra framför Söders scenario.