Otillständig långsamhet
LEDARE: "Varje fall där ett barn utsätts för våld inom familjen är ett fall för mycket och det kan få ödesdigra konsekvenser i framtiden."
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Det är inte svårt att dela den anmälande kvinnans upprördhet och frustration över tidsutdräkten. Att anmäla våld inom familjen är ofta ett stort steg att ta för många. Att denna anmälan sedan bara blir liggande i månad efter månad utan att något avgörande sker är i det närmaste otillständigt, speciellt med tanke på de berörda barnen.
Men också för de anklagade personerna är de långa handläggningstiderna svåra. Det måste vara svårt för en påstådd förövare att inte få sin skuld alternativt oskuld bedömd av domstol.
Det är dock ofrånkomligt att påpeka att familjerelaterat våld är ett av de svåraste problemen att hantera för inte bara polis utan också socialtjänst och domstolar.
Våld inom familjen sker sällan med vittnen. Alltså finns det ingen utomstående som kan intyga att den blånaden måste ha uppkommit då och då av den och den personen. De utsattas berättelser granskas in i minsta detalj och inte sällan bedöms uppgifterna som icke trovärdiga.
När ingenting förefaller ge stöd åt brottsanklagelserna så läggs ofta målen ned. En ytterligare försvårande faktor är att det också kan förekomma att polisanmälningar om våld används i vårdnadsutredningar.
Vad är det då som gör att utredningarna tar så lång tid? Några riktigt bra svar ges inte. Brist på utbildade barnförhörsledare är en orsak. Men också polisens organisation där den särskilda familjevåldsenhetens personal kan tvingas handlägga också andra våldsbrott, som exempelvis bråk i krogköer, är ett skäl till att ärendena om barnmisshandel blir liggande.
Eller kan det verkliga skälet vara att familjevåld fortfarande är så tabubelagt och så besvärligt att hantera att dessa anmälningar hamnar längre och längre ned i högarna?
Eller är det så att man inte riktigt tror på anmälaren?
Eller är det så att polisen anser att familjevåld ska hanteras av socialtjänsten och inte bli ett rättsärende?
Är det så borde polismyndigheten ändå reagera. Om inte annat borde åklagarna få veta varför och inte bara att ett ärende dröjer.
Det ska dock bli bättre, hoppas man hos Uppsalapolisen. Den negativa trenden har redan vänt, heter det. En speciell grupp med utredare inom polisen ska avlasta familjevåldsenheten.
Något annat vore uppseendeväckande. Det är hög tid att något avgörande händer i den här frågan. Varje fall där ett barn utsätts för våld inom familjen är ett fall för mycket och det kan få ödesdigra konsekvenser i framtiden.
Barn som misstänks ha blivit utsatta för våld i familjen borde ha högsta prioritet i polisarbetet. Det borde i varje fall vara viktigare än när jämbördiga och jämnstarka personer pucklar på varandra i krogköerna.
Det är nu många år sedan Sverige fick upp ögonen för att barnmisshandel förekommer och att särskild uppmärksamhet måste ges åt detta.
Särskilt mycket tycks inte ha hänt på den fronten.