På väg mot en ny skolpolitik?

Moderaternas omprövningspolitik fortsätter, förmodligen till socialdemokraternas stora förtret.

Uppsala2005-03-12 00:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Statsminister Göran Persson och skolminister Ibrahim Baylan har båda försökt skylla skolans problem — t ex att var tionde elev lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan och att två av tio elever hoppar av gymnasiet — på friskolorna. När en rapport från Skolverket visade att konkurrensen från fri-skolorna faktiskt höjde kvaliteten även i de kommunala skolorna mumlade skolministern att rapportens underlag var undermåligt. Vips drog Skolverket tillbaka rapporten.

Nu säger Fredrik Reinfeldt att moderaternas skolpolitik inte längre ska ha som huvudspår att fler friskolor behövs. Betyder det att även han är skeptisk mot friskolorna? Lyckligtvis inte. Valfrihetsreformen är här för att stanna. Föräldrar och elever vet bättre än politiker och byråkrater vad som är bäst för dem själva.
Däremot anser moderatledaren inte längre att det viktigaste är om en skola är fristående eller drivs av kommunen. Att det råder lugn och ro i klassrummen och att skolan lyckas med sin huvuduppgift — att förmedla kunskap — är i stället det väsentliga. Detta uppnås bland annat genom att varje skola får större frihet att själva utforma undervisningen. Dessutom föreslår moderaterna en satsning i miljardklassen för fortbildning av lärare.

I och med att moderaterna inte längre anser att fler friskolor är viktigast för skolans utveckling får socialdemokraterna än svårare att göra friskolemotståndet till ett huvudnummer i valrörelsen.
Läs mer om