Pagrotskys tvärnitar
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
I april var det slut med utnämnandet av nya universitet i Sverige. Kloka argument som att svensk forskning måste vässas i den globala konkurrensen, och att forskning är grunden för utbildningens kvalitet saknades inte. Det gjorde däremot erkännandet att satsningen på alltför många universitet och högskolor redan tunnat ut kvaliteten. Handlaget med nödbromsen avslöjade här en panikartad insikt.
I juni deklarerade Pagrotsky att regeringens högskolemål - 50 procent av gymnasisterna ska gå direkt till högskolan - måste skjutas på framtiden. Beslutet kom efter kritik från LO och Lärarnas riksförbund, som inte fann något som tyder på att hälften av alla jobb i framtiden kommer att kräva akademiska studier. Deras viktigaste iakttagelse var dock att om regeringens tal om kunskapssamhället vore trovärdigt, skulle den satsa krutet på problemen inom grundskolan.
Pagrotskys argument var dock befolkningsmässiga. Plötsligt skönjde han en "demografisk explosion" som förstörde hans fina mål - det dök upp horder av oförutsedda (!) 20-åringar vid horisonten. Nödbroms!
På onsdagen var det dags igen. Med hjälp av ungdomsminister Lena Hallengren och hela regeringen lyckades han ordna tvärnit för möjligheten till så kallad konkurrenskomplettering - att "läsa upp" redan satta betyg efter avslutat gymnasium.
Vissa av argumenten är kloka. Till exempel är det dyrt och dumt att låta en elev gå om en hel kurs, bara för att få väl godkänt i stället för godkänt. Och framför allt är de regionala orättvisorna stora: vissa kommuner säger ja till detta, andra blankt nej!
Men huvudargumentet är just inget argument, bara negativ nivellering av äkta s-märke. Att hindra samtliga att läsa upp betyg, bara för att barn till arbetare i mindre utsträckning begagnat sig av möjligheten, är absurt. Då vore det väl rimligare att underlätta för fler arbetarungdomar att nå höga betyg på befintliga villkor!
Det var i samband med omdaningen av betygssystemet från ämnes- till kursrelaterade betyg och av antagningssystemet till högskolan i mitten på 90-talet, som möjligheten att läsa upp betyg erbjöds. Den "gräddfil" som Pagrotsky och Hallengren nu talar om, och som lett till att 15 gånger fler barn till högre tjänstemän och akademiker än barn till arbetare läst upp sina betyg, har socialdemokraterna själva varit med och skapat!
De kursrelaterade betygen har nämligen lett till ett ökat behov att få en andra chans. Med detta betygssystem får eleven slutbetyg på varje enskild kurs, och har inte som förr möjlighet att förbättra betyget i själva ämnet varje ny termin.
2007 återinförs ämnesrelaterade betyg, efter kritik mot taktikval, betygsinflation - och stress. Och då faller automatiskt behovet av konkurrenskomplettering bort.
Ordningen återställd? Inte alls. Om nu Pagrotsky-Hallengren lamenterar över att de "slösar bort" ungas tid med att låta dem fixa bra betyg på Komvux - hur ska de då inte marteras inför den växande skara som slösar bort 12-13 år av sina liv utan att klara godkänt ens i kärnämnena! Här finns det verkliga sveket mot arbetarbarnen.
Regeringen måste sluta dutta med finsnickerierna och i stället ta itu med den sprickande grunden i det sjuka skolhuset. Grundskolan ska inte bara ge gedigen underbyggnad, utan vara ett pålverk: läsa, skriva, räkna.
Det räcker alltså inte med att tvärnita och långsamt tuffa vidare. Här krävs en omstart.