Sedan 2011 har EU jobbat med nationella strategier för integrering av romer. Historien är fylld av skräckexempel på hur man i Europa har behandlat sitt största minoritetsfolk. Men även i dag är romer en mycket utsatt grupp. EU:s byrå för grundläggande rättigheter genomförde 2009 en studie som visade att varannan romsk person har upplevt diskriminering under de senaste tolv månaderna.
Situationen är som värst i det forna Östeuropa, exempelvis i Rumänien. Hälsan, boendet, utbildningsmöjligheterna och sysselsättningsgraden är där betydligt sämre för romerna än för majoritetsbefolkningen.
Tyvärr har EU:s nationella strategier inte medfört tillräckliga förbättringar.
EU-parlamentsledamoten Livia Járóka, som själv är ungersk rom, har kritiserat EU:s integrationsarbete på flera punkter. Hon har pekat på att målen, ansvarsfördelningen och uppföljningen är för vaga. Flertalet länder har inte heller tillräckligt involverat romerna själva i planeringen och genomförandet, menar hon.
OSSE:s högkommissarie för frågor om nationella minoriteter, Astrid Thors, besökte nyligen Stockholm i samband med ett seminarium. Hon framhöll där att finansieringen för integrationsprogrammet är god, men att lokala myndigheter slarvar med att söka och använda resurserna.
Engagemanget för att bryta det romska utanförskapet har alltså varit brisfälligt i de länderna där minoriteten är som mest utsatt.
Från i huvudsak Rumänien kommer de tiggande romer som numera ofta syns i svenska gathörn. Till Sverige reser de på grund av utanförskapet, avsaknaden av möjligheter och diskrimineringen som de möter hemlandet. Den rumänska statens ansvar går inte att avskriva på dessa punkter.
På förra veckans DN debatt föreslog folkpartisterna Lotta Edholm och Erik Scheller att notan för rumänska medborgares socialtjänstkostnader i Sverige skulle skickas Rumänien.
Utgångspunkten är att pressen på landet, i fråga om dess romska minoritet, måste ökas.
En sådan åtgärd skulle inte sakna poänger. Däremot får den aldrig bli en ursäkt för att ignorera utsattheten hos de rumänska romer som befinner sig i Sverige, vilket debattörerna även är noga med att påpeka.
Trots det gick Aftonbladet, på gårdagens ledarsida, till attack mot förslaget.
AB skev: ”Både tiggeriförbudet och FP:s utspel är riktade mot romer ...”. Hur tidningen har gjort den tolkningen är inte alldeles enkelt att se. Att misstänkliggöra förslaget genom att fösa ihop det med populistisk retorik om att förbjuda tiggeri är dessutom ohederligt.
Vilken lösning AB förespråkar för att få Rumänien att ta sitt ansvar förblir oklart. Men inte kan det väl vara en fortsättning på EU:s ”passivitetslinje” man förordar?