Paul Krugman - en vänsterekonom?
Detta är en ledarkrönika. UNT:s ledarsida är liberal.
I år har det varit ovanligt tyst. Kanske beror det på att årets pristagare Paul Krugman anses vara en vänsterekonom. Men hur långt till vänster är Krugman egentligen med svenska mått mätt?
För allmänheten är Krugman utan tvekan mest känd för sina krönikor i New York Times. Här har Krugman gjort sig känd som en hätsk kritiker av regeringen Bush i USA. Men i hans 750 krönikor har även en del annat behandlats.
De i jämförelse med Krugman mindre kända amerikanska ekonomerna Dan Klein och Anna Bartlett publicerade i vintras en genomgång av 654 Krugman-krönikor publicerade i New York Times mellan 1997 och 2006. Det visar sig att Krugman hyser en rad åsikter snarlika vilken liberalt sinnad ekonom som helst: Han är motståndare till jordbrukssubventioner och hyresreglering, han är anhängare av frihandel och han menar att Europas höga arbetslöshet beror på en sönderreglerad arbetsmarknad.
I Sverige skulle dessa åsikter placeras långt ut på högerkanten av de flesta. I USA är det annorlunda. 1997 skrev Krugman en lysande populärvetenskaplig artikel om den missriktade välvilja som får konsumenter i rika länder att bojkotta varor som tillverkats i u-länder. Det leder bara till att fattiga länders arbetare får ännu svårare att ta sig ur fattigdomen.
Genomgången av Krugmans krönikor visar dock att han relativt sällan tar upp frågor där hans budskap är det samma som de flesta ekonomers. Det finns en och annan krönika om faran med prisregleringar eller jordbrukssubventioner - men de hör till undantagen.
Faktum är att efter 2002 har sådana liberala ekonomiska budskap helt försvunnit från Krugmans kolumner. Istället innehåller de allt oftare skarp kritik av regeringen Bush. Krugman har haft flera viktiga poänger: Det kan exempelvis vara oklokt att sänka skatterna i ett läge när USA:s budget redan före skattesänkningen uppvisar ett stort underskott. Men Krugman väljer ibland att bara berätta halva sanningen. Ett budgetunderskott kan ju också bekämpas genom utgiftsminskningar - men den lösningen är Krugman inte lika förtjust i.
Paul Krugman kommer utan tvekan att dyka upp även i den svenska debatten när valet 2010 rycker närmare. Då är det viktigt att påminna om det uppenbara: Att Krugman förordar skattehöjningar i USA, där skattetrycket är knappt 30 procent och där budgetunderskottet är enormt, betyder inte att det är en bra idé att höja skatterna i Sverige. Krugman fick ekonomipriset för sina teorier om var företag lägger sin produktion. Han fick det inte för sina krönikor i New York Times.