I dag tar Polen över från Ungern som EU:s ordförandeland. Det betyder att den akuta ekonomiska krisen i framför allt Grekland, men också i en rad andra EU-länder, kommer att hanteras på polsk mark under det närmaste halvåret. Men det är i andra frågor som det verkligen kommer att få betydelse att det är just Polen som håller i ordförandeklubban.
EU:s sjätte största land har nu ett tillfälle att visa att man är att räkna med på den internationella scenen, sju år efter inträdet i unionen. Hjärtefrågor saknas inte och det var mycket glädjande att man nyligen, på en pressträff inför ordförandeskapet, lyfte fram den fria rörligheten som en sådan. I höst fattar EU beslut om gränskontrollerna i Schengensamarbetet och varje försök att skada den fria rörligheten kommer att bekämpas, intygar premiärminister Donald Tusk.
Mer oroande är att Polen kommer att företräda EU i klimatförhandlingarna inför COP 17 i Durban, Sydafrika, i höst. För bara en dryg vecka sedan var Polen den enda av 27 stater som blockerade ett förslag om ökade ambitioner för att minska koldioxidutsläppen i EU.
På torsdagen lade EU-kommissionen fram sitt förslag till långtidsbudget för åren 2014–2020. Och enligt detta ska även fortsättningsvis en dryg tredjedel av budgeten på 1 000 miljarder euro gå till jordbrukspolitiken. Sverige tillhör, tillsammans med Storbritannien, de starkaste kritikerna av jordbruksstödet, medan Polen är en mycket stark förespråkare.
Slutförhandlingarna om långtidsbudgeten sker först under 2012, men tonen kommer att sättas under polsk ledning. Och EU:s budgetkommissionär Janusz Lewandowski och EU-parlamentets talman Jerzy Buzek, båda från Polen, kommer därefter att göra sitt bästa för ett fördelaktigt utfall.
Sveriges regering säger bestämt nej till budgetförslaget, som EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) kallar ”en svällande budget utan nedprioriteringar”. Det kan diskuteras om EU ska spara eller satsa ytterligare på stödåtgärder när det ekonomiska läget är prekärt i ett antal medlemsstater. En sak är emellertid klar: Ett bibehållet jordbruksstöd borde under inga omständigheter vara prioriterat just nu.
Som av en händelse är det också på dagen 20 år sedan dåvarande statsministern Ingvar Carlsson (S) lämnade in Sveriges ansökan om medlemskap i EU. Sedan dess har antalet medlemsstater nästan fördubblats och Sverige har förvandlats från en EU-skeptisk kantspelare till ett land med en trygg position i unionen. De båda ordförandeskapen, 2001 och 2009, har starkt bidragit till detta.
Polen får nu samma chans och Donald Tusk, en modern europeisk ledare som sägs vilja efterträda Barroso som EU-kommissionens ordförande 2014, har alla möjligheter att ta den. Ett initiativ för minskat jordbruksstöd och minskat beroende av kolkraft skulle definitivt föra Polen till en tätposition i EU.