Ledare: Polisen behöver fler och bättre verktyg

BREV TILL LEDARSIDAN. UNT är (30/3) negativ till min kritik mot s-regeringen för dess senfärdighet när det gäller att ge polisen verktyg att bekämpa en allt grövre organiserad brottslighet. "Det finns en extra stor anledning att gå försiktigt fram", menar man. Men risken är att om man går för sakta fram så blir det i praktiken ingen skillnad mot att stoppa huvudet i sanden, skriver Johan Pehrson, ordförande (fp) i justitieutskottet.

Uppsala2005-04-07 00:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Det är därför viktigt att påpeka att frågan om polisens s k okonventionella metoder har diskuterats och utretts i flera omgångar. Redan 1998 föreslog Buggningsutredningen att möjlighet till hemlig telefonavlyssning, s k buggning. borde införas. Statliga utredningar som Beredningen för rättsväsendets utveckling (BRU) har löpande lagt fram förslag till effektivare arbetsmetoder för polis och åklagare.
Den systemhotande brottsligheten, dvs den som riktar sig mot själva rätts­väsendet och andra centrala delar av samhällslivet, ökar.
Till detta skall läggas att den organiserade brottsligheten generellt har växt inte minst över gränserna. Vi talar om hot mot själva kärnan i rättsstaten — raseras den hotas också demokratins grundvalar. Folkpartiet har därför under flera år drivit att polisen måste få verktyg för att kunna bekämpa denna brottslighet. Det handlar bl a om möjligheten till buggning, provokation och att polisen ska få använda skyddsidentitet.


I DEN BÄSTA AV VÄRLDAR hade förslag som dessa inte behövts.Det är viktigt att poängtera att ett effektivt utnyttjande av modern teknik i brottsbekämpningen, som t ex vid teleavlyssning, alltid måste vägas mot den enskildes skydd för den personliga integriteten. Därför är det viktigt att regeringen redovisar till riksdagen om hur effektiv telefonavlyssningen är. Här finns dessvärre en del att önska från s-regeringen. Folkpartiet har dessutom i EU-sammanhang lyft fram att arbetet med högsta gemensamma rättssäkerhetsgarantier också måste prioriteras.
Svenska brottsbekämpande myndigheter är i dag bakbundna jämfört med sina europeiska kolleger när det gäller tillgång till vissa effektiva straffprocessuella tvångsmedel, vilket riskerar att göra Sverige till en fristad för den organiserade brottsligheten.
Målkonflikterna är svåra men det är vårt ansvar att ta itu med dem. Frågorna är för viktiga att lämna över till debattörer med tunnelseende på antingen effektivitet eller integritet.

Johan Pehrson
ordförande (fp) i justitieutskottet


UNT svarar:
Det är onekligen svårt att hantera målkonflikten mellan å ena sidan effektivitet i brottsbekämpningen och å andra sidan skydd för den personliga integriteten. Där har Johan Pehrsson helt rätt. Detta lyftes också tydligt fram i UNT:s ledare. Sant är också att många av de förslag som har dykt upp i debatten har utretts länge. Problemet är att de ofta utreds ett och ett. Alltför sällan ser man till helheten.
Att debattörer lätt drabbas av tunnelseende illu­streras av att Johan Pehrsson lyckas vara väldigt konkret när han målar upp riskerna med att inte ge poliserna effektivare verktyg.
Betydligt suddigare blir det när faran för den personliga integriteten tas upp. Dessa risker måste uppenbarligen någon annan lyfta fram.

Red av UNT
Läs mer om
Uppsala