Politik som bryter ned
Antalet flyktingar kommer att tredubblas nästa år, skriver Integrationsverkets Andreas Carlgren i ett nyhetsbrev.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Så trots att allt ska vara klappat och klart den 9 november är läget fortfarande mycket oklart. Ändå duggar alltså larmen tätt. Fler flyktingar. Högre kostnader. Oförberedda kommuner.
Hela historien visar på ett övertydligt sätt hur illa ställt det är med svensk flykting- och integrationspolitik. Hårdnande attityder har gjort det svårare för människor att få stanna. De senaste åren har det förmodligen varit lättare att klämma igenom en hel kamelkaravan genom ett nålsöga än för en genomsnittlig asylsökande att betraktas som flykting av Migrationsverket och Utlänningsnämnden. Först efter upprepade ansökningar och en starkt nedbrytande process har en del fått stanna av "humanitära skäl". En del barn blir så förstörda att de blir apatiska och måste sondmatas för att överleva.
Tiotusentals människor har valt att gå under jorden hellre än att återvända hem till förtryck och misär. En del av dessa ska nu få en andra chans till ny prövning, enligt budgetöverenskommelsen. När glädjen över beskedet att de får stanna har lagt sig kommer de förmodligen att märka att de i stället för en "håll dig borta"-attityd möts av en "nu ska vi ta hand om dig"-mentalitet.
Det är nämligen kommunen som ska ordna "mottagning" för flyktingar, där de ska "introduceras" i det svenska samhället och "lära sig" hur saker och ting fungerar. Så behandlas människor som uppenbarligen är driftiga nog att rycka upp sig själva med rötterna i förhoppning om att få återplantera sig i ett nytt land och bygga ett nytt liv. Människor som har forcerat många barriärer och kanske i flera år klarat livhanken med hjälp av vänner, släktingar och nätverk, utan något som helst samhällsstöd. Så djupt rotad är ta hand om-mentaliteten att även moderaternas Tobias Billström talar om att flyktingar ska "slussas" till någon "vettig verksamhet".
Resultatet av denna politik är lika tydligt som misslyckat. OECD pekar i en rapport på att en arbetslinje har övergått i en socialbidrags- och utbildningslinje. Det är därför generaldirektörer och kommunpolitiker bara talar om problem och kostnader — i stället för att se såväl människorna som möjligheterna.