Politisk oro hotar i krisens Baltikum

Uppsala2009-05-09 00:01
Detta är en ledarkrönika. UNT:s ledarsida är liberal.
Vid det här laget är det uppenbart för oss alla att dåliga bonussystem skapade en riskvillighet hos svenska bankdirektörer, som borde vara främmande för den typ av verksamhet de ansvarar för. Hur mycket tryggare hade det inte varit om deras direktörsstolar stått placerade under skyltar med deviserna "Soliditet, Säkra analyser och Långsiktig Stabilitet" och inte som nu, under riskkapitalistiska trossatser, sådana som "Satsa och vinn, Expansion är allt".

I de baltiska staterna har framfarten troligen förvärrats av inställningen "först till kvarn får först mala". Bankerna deltog i en kapplöpning om de nya marknaderna, där viljan att slå konkurrenterna satte det sunda förnuftet ur spel.

De förluster som kommer att drabba svenska banker är omfattande men fortsatt möjliga att hantera, om de baltiska staterna lyckas hålla fast vid den bindning deras valutor har till euron. Men detta är kanske en from förhoppning. Vi behöver bara erinra oss den hänsynslösa spekulation mot den svenska kronan som internationella finansmoguler drev under den kris vi självförvållat hamnade i 1990. Det är inte otroligt att många nu spekulerar i och aktivt driver på en devalvering av de baltiska valutorna. I bästa fall hejdar man sig och tycker att IMF är en alltför tuff motspelare i en sådan match.

De ekonomiska effekterna i vårt land av den pågående lågkonjunkturen, besvärliga som de kan te sig, är ändå ett intet mot de problem som nu tornar upp sig i de tre baltiska staterna. De sociala skyddsnäten är svaga och många kommer att falla genom och hamna i ren misär. Den sociala och politiska oro som växer ur dessa förhållanden avtecknar sig redan mot en mycket mörk och hotfull bakgrund.

När krubban är tom bits hästarna. Främst kanske i Estland och Lettland kan en social oro övergå i ­etniska motsättningar. Sådana aktiverar alltid olika våldsbenägna grupper. Erfarenheterna har också lärt oss att etniska problem, som börjat lösas med våld, blir svåra att hantera med fredliga metoder och genom förhandlingar.

I Baltikum
väger denna insikt än tyngre genom att många ryssar saknar medborgarskap och kan vara de som råkar värst ut i de nedskärningar som länderna tvingats ta till efter långivarnas krav på att undvika en devalvering. Det är i det sammanhanget det är illavarslande att den ryske presidenten tidigare uttalat att Ryssland har en rätt och en skyldighet att bistå sina medborgare även i andra stater.

De svenska bankernas lösaktiga kreditgivning har sålunda bidragit till att vi nu finner oss stå närmare en situation med möjliga politiska spänningar i Baltikum. Låt oss hoppas att det svenska ordförandeskapet i EU kan bidra till att öka det stöd de baltiska staterna nu så väl behöver, för att komma ur krisen utan allvarliga inre motsättningar.
För övrigt anser jag att Gotland måste försvaras. Med trupp på ön.
Läs mer om