Redan 2011 lade regeringen fram ett förslag om förbud mot kränkande fotografering. Det kritiserades och regeringen återkom med en lagrådsremiss 2012. Men sedan Lagrådet avstyrkt förslaget drogs det tillbaka. Nu har regeringen återigen lagt fram en lagrådsremiss om förbud mot kränkande fotografering. Tanken är att förbudet ska träda i kraft 1 juli 2013.
Det nya förslaget är på avgörande punkter mindre oroande än de tidigare förslagen. Den lagrådsremiss som drogs tillbaka i början av 2012 skulle om den blivit lagstiftning ha kriminaliserat fotografering på allmän plats. Det skulle bli straffbart att olovligen fotografera eller med annat tekniskt hjälpmedel ta upp en bild av någon på ett sätt som är påträngande, närgånget eller dolt, och som är ägnat att allvarligt kränka hans eller hennes personliga integritet som privatperson. En sådan lagstiftning hade inneburit ett stort och oacceptabelt ingrepp i pressfriheten.
I den lagrådsremiss som nu presenterats är dessa vaga passager borta. Fokus ligger i stället på att freda individens privata sfär: ”För straffansvar ska krävas att fotograferingen sker olovligen. Vidare att fotograferingen sker i hemlighet och att den fotograferade befinner sig på en plats som tillhör hans eller hennes privata miljö eller som annars är avsedd för särskilt privata förhållanden, det vill säga inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller annat liknande utrymme.” Udden är tydligt riktad mot den kränkning av det personliga som privatpersoner kan utsätta andra privatpersoner för.
Undantag från straffansvar ska kunna göras om syftet med fotograferingen (till exempel som del i det journalistiska arbetet) eller andra omständigheter är försvarligt.
Branschorganisationen Utgivarna riktar dock skarp kritik också mot denna lagrådsremiss. Organisationens vd Jeanette Gustafsdotter menar att ”det är ett orimligt förslag som lämnar för mycket utrymme för tolkningar”. I sin roll måste hon självklart varna för riskerna. Men samtidigt lägger Gustafsdotter till att framtiden får utvisa hur stor den återhållande effekten hon varnar för blir.
Och där har Gustafsdotter rätt. Den lagrådsremiss som nu har presenterats är på viktiga punkter bättre utformad än tidigare förslag. Men först när vi ser hur domstolarna väljer att tolka de formuleringar som kritiseras för att vara otydliga, vet vi om farhågorna kommer att besannas. Eller om den privata sfären kan skyddas utan ingrepp i pressfriheten.