Kampen om eleverna har med stor sannolikhet varit en bidragande faktor till den betygsinflation, som finns i skolan slår Lärarnas Riksförbund (LR) fast i en ny rapport, som syftar till att få skolans företrädare att sätta ned foten. ”Det är dags att vi bestämmer oss för att vi vill ha en bra skola där elevernas goda kunskaper ger dem höga betyg och inte en skola där elever går ut med allt sämre kunskaper men allt högre betyg”, konstaterar förbundets ordförande Metta Fjelkner och presenterar en rad, i och för sig goda, förslag hur skolan ska komma till rätta med betygsinflationen.
Det finns all anledning att se med oro på problemet. Men frågan är om det är betygsinflationen som är roten till det onda eller det faktum att eleverna inte lär sig det de ska i skolan.
Men detta dilemma ägnar inte LR sig åt i rapporten. Över huvud taget är det svårt att riktigt sätta fingret på vad det är LR är ute efter. En bättre skola med rättvisande betyg är målet men frågan är vilken väg förbundet vill gå för att komma dit. Det går inte att skaka av sig misstanken att man helst av allt vill vrida klockan tillbaka till en tid då alla skolor var statliga och inga friskolor fanns.
För varför skulle man annars efterlysa en samlad översyn av de ”stora kommunaliserings-, valfrihets- och friskolereformerna från början av 1990-talet som skapade den marknad som i dag driver på betygsinflationen”?
Problemet för LR är att statistiken i deras egen rapport inte riktigt stöder behovet av denna översyn. Förbundet framhåller bland annat att påtryckningar på lärare att ändra betyg är mer vanligt förekommande i det som LR kallar konkurrensutsatta kommuner än i övriga kommuner. Men skillnaderna mellan skolor i konkurrensutsatta och icke konkurrensutsatta kommuner är inte alltid så stora eller riktigt så enkla som förbundet vill göra gällande.
Att rektorer utövar påtryckningar är allvarligt. Men frågan är vad de beror på. Även i icke konkurrensutsatta kommuner förekommer det i alltför hög omfattning. 70 procent av de svarande grundskollärarna uppger att de någon gång utsatts för en sådan press jämfört med 52 procent av de svarande som arbetar i icke konkurrensutsatta kommuner. Det är dock vanligare att grundskollärare i konkurrensutsatta kommuner utsätts för upprepade påtryckningar (47 procent jämfört med 28 procent av lärarna i icke konkurrensutsatta kommuner). Men en enda påtryckning räcker för att göra skada om framstöten exempelvis riktas mot niornas slutbetyg. De som ligger till grund för många skoljämförelser.
Det verkliga sveket mot eleverna ligger fortfarande i det faktum att många skolor varken kan eller förmår förmedla tillräckligt med kunskap till eleverna. Det är den lika enkla som svidande sanningen. LR gör rätt i att efterlysa starkare och mer självständiga lärare som får sätta sina egna betyg. Om skolorna dessutom ger lärarna den tid och utrymme som krävs för att förmedla den kunskap som behövs för att uppfylla kursplanen har man kommit en bra bit på vägen mot en bättre skola.