För Uppsalafamiljer som ska norrut på skidsemester kan det vara bra att packa bilen dagen innan, för att komma iväg tidigt och undvika den värsta trafikstockningen på motorvägen. Men i vissa stadsdelar väljer man ändå att låta bli. För tänk om garagelängan brinner under natten. Då kan det dröja innan man står på skidor igen.
Faran är verklig, något man räknar med numera. I fjol drabbades Uppsala av 200 bilbränder, mer än en fördubbling på tio år (UNT 18/1). Till skillnad från i övriga landet fortsätter bilbränderna att öka i Uppsala. Förklaringarna som hörts under de drygt tre år som gått sedan det stora utbrottet hösten 2009 har varit många. Alltifrån att detta skulle vara ”rop på hjälp från ungdomar i socioekonomiskt utsatta områden” till att det skulle röra sig om ett ”uppror mot polisen”, likt vad som förekommit i Rosengård i Malmö och inte minst i Paris förorter för några år sedan.
Den mest sannolika förklaringen gavs ändå av forskaren Micael Björk, docent i sociologi vid Göteborgs universitet, som tror att det handlar om gängrivalitet och jakt på respekt från unga män. Skadegörelse som bilbränder och stenkastning används för att meritera sig till tyngre kriminalitet, att ”bli någon” i sitt bostadsområde.
Polisen måste angripa problemet från flera horisonter. Natten till igår brann ytterligare sju bilar i ett område i Storvreta. Alla tillgängliga resurser måste nu sättas in för att lösa dessa brott. De ansvariga måste gripas och dömas. Samhället måste markera att detta inte är skadegörelse av mer traditionell art. Att klottra eller krossa fönster är illa nog, men att sätta eld på bilar i närheten av bostäder är kriminellt, farligt och handlar om förstörelse för stora belopp.
Den långsiktiga lösningen har ältats i många år nu, utan att riktigt få fäste inom polisen. Poliserna ska vara synliga i bostadsområdena utanför stadskärnan, samarbeta med skola, köpmän och socialtjänst. De måste lära känna de nya kullar av ungdomar som växer upp, varav de flesta kommer att klara sig alldeles utmärkt men där några riskerar att fastna i kriminalitet som bara blir grövre med åren.
Att tjänstgöra i förorten står knappast högt i kurs bland poliser. Men det är polisledningens uppgift att göra detta till ett jobb av yttersta vikt. Stockholms förra polismästare Carin Götblad lyckades bra när hon på nio år öppnade 28 närpoliskontor. Uppsalapolisen måste också lyckas om man få bukt ungdomskriminaliteten på lång sikt.