Justitiekanslerns beslut i onsdags betyder att samtliga personer som finns med i det så kallade ”Kringresanderegistret”, som DN avslöjade i höstas, nu får en formell upprättelse. Oavsett hur och varför registret ursprungligen kom till så blev resultatet oacceptabelt.
Ändamålet var illa preciserat, alldeles för många kunde komma åt innehållet och inga distinktioner gjordes mellan personer som var misstänkta för något och personer som inte var det. Resultatet blev ett register som i praktiken var etniskt baserat – alla med någon form av romsk bakgrund eller anknytning fördes in.
Man kan säga att detta ändå var bättre än gamla tiders öppna ”zigenarregister”. Men samtidigt var Skånepolisens registrering mer förrädisk. Medan tidigare former av registrering öppet och uttalat byggde på rasistiska fördomar byggde denna registrering på grumliga föreställningar om att uppgifterna kunde vara ”bra att ha”. De rasistiska fördomarna fanns kvar, men i maskerad form.
Skadeståndsbeloppen är ändå förhållandevis små för var och en – 5000 kronor. Det är nog i första hand en följd av att skadeståndsbelopp generellt sett brukar vara låga i Sverige.
De låga beloppen kan och bör ifrågasättas. Men ännu viktigare i detta fall är nog det som Thomas Hammarberg, ordförande i Kommissionen mot antiziganism, påpekar. Romernas förtroende för polisen är så lågt att många antagligen fruktar för att kräva ens det låga beloppet eftersom de tror att de då blir registrerade i alla fall. Det är bättre att förslagsvis Säkerhets- och integritetsnämnden, SIN, får ta hand om utbetalningen, i stället för att polisen gör det.
Thomas Hammarberg har rätt. Förtroendet för SIN är högt bland romer, medan förtroendet för polisen just nu knappast kan bli lägre. Det blir en lång process för polismakten överallt i Sverige att återskapa förtroendet.
Men var registret i praktiken så farligt? Frågan har ställts då och då och avslöjar en uppseendeväckande brist på inlevelse och politisk tankeförmåga. Ordet kränkning må vara missbrukat, men det är under alla omständigheter grovt kränkande för vem som helst att hamna i ett polisregister enbart på grund av att man själv eller ens anhöriga har viss etnisk bakgrund.
Om ett register i praktiken blir hotfullt eller inte beror på omständigheterna. I ett annat politiskt opinionsläge än det som rått de senaste decennierna kan ett etniskt baserat register hos polisen bli direkt farligt för enskilda människor, om det plötsligt börjar betraktas som naturligt att misstänka romer och resande så fort ett brott ska utredas.
Under andra världskriget upprättade svenska nazister register över judar. Juderegistrens skapare fick aldrig några maktpositioner. Svensk polis får aldrig agera på ett sätt som för tankarna till frilansande rasister.