Världen har blivit en farligare plats för människor på flykt från sitt hemland. Det var slutsatsen när Amnesty International i veckan publicerade sin årliga rapport om mänskliga rättigheter i världen. Även EU-länder och EU som helhet får hård kritik på många punkter.
Människor som rör sig över gränser gör det av olika orsaker, i jakt på säkerhet och ett drägligare liv. Men oavsett vad skälen är för en person eller familj att riva upp sin tillvaro och lämna sitt land, utsätts de allra flesta för stora risker. Mönstret går igen i de flesta länder. Brister i skydd från myndigheterna gör att många migrantarbetare hamnar i händerna på rena slavdrivare, eller blir offer för våld och sexhandel.
De som flyr för att söka asyl möts i ännu större utsträckning av omänsklig behandling. Vid EU:s yttre gränser placeras flyktingar och asylsökande fortfarande regelmässigt och under långa perioder i stängda läger i väntan på prövning. Särskilt Greklands problem att upprätthålla en human behandling av flyktingar har kritiserats av EU-kommissionen och FN vid flera tillfällen. Enligt Amnesty har man tyvärr heller inte gjort tillräckliga framsteg den senaste tiden.
Också EU:s gemensamma organ för gränsbevakning, Frontex, har utstått kritik för att underminera asylrätten. Europaparlamentet har dock nyligen påbörjat en översyn som förhoppningsvis kan leda en strängare tillämpning av de rättighetsprinciper som styr kontrollen av EU:s gränser.
Det sägs att mer än 200 miljoner människor befinner sig på flykt från krig och fattigdom. Amnesty Internationals generalsekreterare Salil Shetty säger i en kommentar till sin rapport att denna enorma grupp riskerar att bli en ”global underklass” utan rättigheter. Det finns en poäng i den varningen.
Rättighetskränkningar av flyktingar och andra grupper av invandrare tenderar att ha sitt upphov i psykologisk segregation. Länder försöker stänga ute invandrare med stängsel, men bakom stängslen finns hindren kvar. Där tar de sig uttryck i rättslöshet, osäkerhet och diskriminering. EU behöver därför se till att de yttre såväl som de inre gränserna inte står i vägen för våra grundläggande rättigheter.