Händelserna i Stockholms centrum i helgen är en politisk vattendelare. På fredagen gick maskerade fotbollshuliganer och högerextremister till attack mot mörkhyade personer. På lördagen genomfördes en ”demonstration” med samma typ av deltagare och nya attacker. Tendenser som kunnat observeras en längre tid blev synliga för alla.
Den första av dessa tendenser är att Sverigedemokraterna nu fungerar som ett ”paraply” eller ”nav” för hela den svenska extremhögern. Bakom ”Folkets demonstration” fanns ingen organisation, men drivande kraft var uppenbarligen en SD-politiker från Enköping, därtill nämndeman vid Uppsala tingsrätt (!). Partidistriktet i Södermanland och ett par lokalavdelningar ordnade busstransport till Stockholm. Personer från i princip samtliga kända nazistiska grupper var på plats i Stockholm.
Den andra tendensen är att denna extremhöger nu flyter ihop med den organiserade fotbollshuliganismen. Våldsverkare från Djurgårdens och AIK:s ”firmor” gick till attack mot personer med ”utländskt” utseende. Precis vem som helst som kom förbi hade kunnat bli ihjälslagen. Om det är chansen att få utöva våld eller en ideologisk anslutning till rasideologiska föreställningar som är drivkraften är oklart och spelar kanske inte heller någon större roll.
Den tredje tendensen är att dessa grupper utmanar det våldsmonopol som i varje rättsstat måste vara förbehållet polismakten. Att man, efter mönster från Finland och Norge, kallar sig för Medborgargarden ändrar ingenting – de är en del av det organiserade våld som det är polisens uppgift att skydda samhället och medborgarna från. Att lämna över kontrollen över gator eller torg till sådana grupper, om så bara för en kort stund, måste vara otänkbart.
Hur har denna utveckling varit möjlig? En förklaring är dessvärre att personer som man kunde vänta sig förstod bättre länge har slätat över eller rent av uppmuntrat olika inslag i attackerna mot rättssamhället. En känd författare understödde i helgen attackerna på Twitter. Och en reporter i TV4 kom inte på något annat att säga än att ”demonstrationen” i Stockholm var ”asyl- och regeringskritisk”.
Men bakom detta finns naturligtvis andra faktorer. När nästan hela Europa och större delen av det etablerade politiska Sverige plötsligt förefaller legitimera grovt invandrarfientliga ståndpunkter bör man inte vara förvånad om våldsinriktade extremister drar slutsatsen att ”allt” blivit tillåtet, från brandattacker mot flyktingboenden till människojakt på Stockholms gator.
De som inget vill begripa pratar i stället om problem med ungdomar från Nordafrika. Men det är i så fall polisens och myndigheternas sak. Privatpersoner har aldrig rätt att attackera andra människor på gatan.
Håkan Holmberg