Regeringen, Skolverket och Myndigheten för skolutveckling får betyget icke godkänt. Det är statliga granskningsmyndigheten Riksrevisionen som så här i skolavslutningstider levererar besk kritik mot hur elever betygssätts.
Tio år har gått sedan Sverige införde ett nytt betygssystem med så kallade målrelaterade betyg. Det innebär att elever bedöms enligt vissa i förväg uppsatta mål och kriterier.
Principen bakom detta system är egentligen inte konstig. Betydligt märkligare är att Sverige i flera årtionden hade ett betygssystem som lade större vikt vid att jämföra elever med varandra än vid vad de enskilda eleverna presterade. Så är det lyckligtvis inte längre.
Men en av förutsättningarna för att det nuvarande systemet ska fungera är att elever behandlas likvärdigt, oavsett vilken skola de går på. Den som har fått godkänt i matematik på Lundellska ska kunna ungefär lika mycket som den med samma betyg från Katedralskolan.
Det är här det brister, enligt Riksrevisionen. Skolorna samarbetar inte tillräckligt och det gör att elever bedöms olika på olika skolor. För den enskilde eleven kan effekten bli katastrofal. Eftersom det är med betygen en niondeklassare konkurrerar om gymnasieplatser kan ett betyg som är satt för lågt innebära att eleven inte kommer in på den utbildning han eller hon vill.
Om det å andra sidan ställs för låga krav för att bli godkänd lämnas eleven i sticket. Lärare på gymnasiet kan vittna om att många elever som har lämnat grundskolan inte har de förkunskaper som krävs - trots att de har fått godkända betyg. De får därför svårt att hänga med i undervisningen.
Riksrevisionens recept för att uppnå mer likvärdiga förutsättningar stavas fler nationella prov. Skolverket fick redan för tio år sedan i uppgift att utveckla en provbank som lärare skulle kunna använda sig av - men i stort sett ingenting har hänt. På tio år har det bara kommit fram ett prov, nämligen i hem- och konsumentkunskap. Som riksrevisorn Kjell Larsson konstaterar: att det har dröjt så länge kan inte bara vara en fråga om pengar.
I själva verket beror senfärdigheten troligen på att det sedan länge finns en djup skepsis inom svenskt skolväsende mot prov, betyg och skriftliga utvärderingar. Betyg är visserligen ingen perfekt utvärderingsform, men fyller ändå en viktig funktion. De fungerar som både morot och piska för eleverna och är dessutom ett utvärderingsinstrument för att se om skolan lyckas med sin uppgift: att lära ut kunskap.
Skolverket reagerar på Riksrevisionens kritik genom att göra en pudel och hänvisar till att ett förbättringsarbete redan har inletts. Det låter positivt. Men med tanke på den brist på handlingskraft som både regeringen och Skolverket hittills har visat är nog osvuret bäst. Vi vill se förbättringen innan vi tror på den.