Rättvisare antagning
LEDARE. Idag lägger regeringen fram en ny högskoleproposition. Ambitionen tycks vara att ge större vikt åt studenternas studieflit under gymnasietiden och att låta meriter väga tyngre på bekostnad av slump och godtycke.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Detta vore en välkommen förbättring. Lottningen av högskoleplatser har hittills varit ett av de mer absurda uttrycken för socialdemokratins jämlikhetssträvan i utbildningspolitiken. Två sökande till högskolan är sällan lika meriterade, inte ens om de råkar ha samma betygssnitt. Att som i dag låta slumpen avgöra vem som får en högskoleplats är därför djupt orättvist.
Regeringen vill dessutom få bukt med taktikval av ämnen på gymnasiet genom att införa ett nytt viktningssystem för studentbetygen. I dag är det enbart längden på kursen som avgör hur tungt ett ämne väger för betygssnittet och inte den arbetsinsats det kräver av eleven. Regeringen vill nu i stället införa ett antal "meritämnen", bland annat matematik och språk, som ska få väga tyngre på betyget. Extrapoäng ska kunna fås i högst tre sådana ämnen.
Att införa meritämnen vore ett viktigt steg mot ett antagningssystem som tar större hänsyn till elevers prestationer på gymnasiet. Detta är viktigt inte minst ur rättvisesynpunkt: den elev som väljer att läsa särskilt krävande ämnen måste också kunna få sin extra arbetsinsats tillgodoräknad när hon eller han söker till högskolan.
Utbildningsminister Leif Pagrotsky har motiverat förslaget med att förbättrade matematikkunskaper är avgörande för den tekniska utvecklingen och forskningen i Sverige. I det har han naturligtvis helt rätt, liksom han har rätt i att goda språkkunskaper blir allt viktigare i en globaliserad värld och ett integrerat Europa. Men många elever väljer bort språken och att vi svenskar är bra på engelska har nog mer att göra med att vi gärna ser på amerikanska tv-program än med språkundervisningen i skolan.
På samma sätt som viktigare och svårare ämnen måste få väga tyngre för avgångsbetyget måste ett mer krävande program betraktas som mer meriterande vid ansökningar till högskolan. I den meningen är regeringens proposition inte tillräckligt långtgående. Det finns i Sverige i dag gymnasieprogram där all undervisning ges på ett annat språk än svenska, vilket nog är en svåröverträffad metod för att lära ut ett främmande språk. Trots detta får till exempel elever på International Baccalaureate-programmet, som läser alla ämnen på engelska, inte sin extra arbetsinsats tillgodoräknad när de söker till högskolan. I stället innebär programmens högre krav att eleverna riskerar sämre betyg än vad de hade fått för en jämförbar arbetsinsats på ett nationellt program.
"Mer kunskap och mindre taktik är budskapet" kommenterade utbildningsminister Leif Pagrotsky högskolepropositionen i gårdagens Dagens Nyheter. Detta är en lovvärd ambition, men den borde inte bara gälla i elevers val av enskilda kurser, utan också i valet av gymnasieskola och program.