Regeringens taktik
LEDARE Nu äntligen efter sju mödor och åtta bedrövelser har regeringen lagt fram sitt förslag om övergångsregler för arbetssökande från EU:s nya medlemsländer.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Dessa krav ska gälla i två år. Sedan ska de omprövas. Och om det skulle visa sig att polacker och balter väller in i landet ska man kunna införa krav på att det ska vara brist på arbetskraft för att arbetstillstånd ska beviljas.
Vad är regeringen så rädd för? Det kommer inte som en överraskning att EU får tio nya medlemmar. Tvärtom har regeringen själv varit mycket aktiv för att denna förändring ska komma till stånd och välkomnat den fria rörligheten. Vad är det som har hänt den
senaste tiden som har förändrat läget så mycket att regeringen måste svika sina löften?
"Social turism" kallades hotet först, formulerat av statsministern själv. Han insåg väl så småningom att detta inte lät riktigt bra. Så numera är det arbetsgivarna det är fel på. Oseriösa arbetsgivare kan ge de stackars arbetssökande för låg lön och också i övrigt behandla dem illa. Det är därför övergångsreg-lerna behövs.
Men det visar sig nu att reglerna tydligen inte är så vattentäta. Det uppges att utlänningar som jobbar exempelvis inom städbranschen eller byggnadsindustrin varken kan betraktas som anställda eller företagare. Stämmer detta blir regeringens med
så stor vånda framvärkta övergångsregler meningslösa på just de områden som regeringen fruktat mest.
Regeringen har också upptäckt att fri rörlighet inom EU långsiktigt kräver stora förändringar vad gäller skatteregler, arbetsrätt, socialtjänstlag och socialförsäkringar.
"På länge sikt behöver Sverige se över de nationella välfärdssystemen i syfte att anpassa dem till en globaliserad värld," skriver migrationsminister Barbro Holmberg och arbetsmarknadsminister Hans Karlsson i en artikel i Svenska Dagbladet i går. Det låter väldigt förståndigt. De svenska välfärdssystemen behöver sannerligen reformeras för att anpassas till nya förhållanden. Men för en misstänksam läsare uppstår lätt tanken att regeringen tänker utnyttja EU:s utvidgning för att genomföra nödvändiga förändringar som annars hade varit svåra att svälja för parti och fack.
Regeringen har låst fast sig vid den originella åsikten att svenskar aldrig lurar våra välfärdssystem. Alla sjuka är sjuka, alla arbetslösa är arbetslösa och ingen socialbidragstagare jobbar svart. Om regeringen kan skylla på bedrägliga och lata
utlänningar är det lättare att kräva mer av kontroll och strängare regler, något som man annars skulle ha svårt att få parti och fack med på.
Övergångsregler behövs inte. Regeringen har haft gott om tid att förbereda sig för den nya situationen, tid som inte har utnyttjats. Om det mot förmodan skulle visa sig att några regler behöver ändras kan man göra det då behovet uppkommer.
Förhoppningsvis lider regeringens förslag ett välkommet nederlag i riksdagen.