Vem har inte retat sig på reklamen i tv som dyker upp just när filmen är som mest spännande? Stämningen bryts av de käcka reklaminslagen, inte minst i spännande deckare. Förbjud, förbjud, kräver två upprörda regissörer och Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd, Klys.
De klagande har stämt TV4 inför Stockholms tingsrätt för att kanalen gjort reklamavbrott i deras långfilmer. Den statliga granskningsnämnden har tidigare friat TV4 i samma ärende.
Bakgrunden till stämningen är den ändring i radio- och tv-lagen 2002 som tillät TV4 att avbryta filmerna för reklam. Visserligen förekom reklam i filmerna även tidigare men det krävdes diverse trick för att kringgå lagen som på den tiden förbjöd reklamavbrott i långfilmer i TV4.
Vilgot Sjöman, Claes Eriksson och Klys anser att reklamavbrotten inskränker deras konstnärliga frihet och ideella upphovsrätt. Ingmar Bergman håller med, och säkert irriterar dessa avbrott också en stor del av svenska folket.
Men ingen tvingar de klagande att sälja sina filmer till TV4. De kan exempelvis i stället erbjuda sina filmer till reklamfria Sveriges Television. Sannolikt får de då mindre betalt, men det kan ju knappast ses som en inskränkning av friheten.
De kan också försöka få ett avtal med TV4 om att filmerna ska visas utan reklamavbrott. Men man kan ju förstå om TV4 inte finner sådana avtal så attraktiva. Pengarna från reklamen behövs ju just för att TV4 ska kunna köpa sändningsrätten till bland annat filmer.
Reklam mitt i en populär film har ett högt värde för annonsören och ger värdefulla intäkter för TV4. Kanalen finansierar sin verksamhet på detta sätt, och det är orimligt att tvinga dem att avstå från dessa pengar.
För irriterade tv-tittare finns alternativet att se filmer i Sveriges Televisions reklamfria kanaler eller hyra en kassett eller dvd. Men uppenbarligen är inte tv-tittarna så irriterade av reklam att de avstår från att titta på TV4:s filmer, för då hade TV4 avstått från reklamen.
Det är mycket osannolikt att tingsrätten kommer fram till ett annat utslag än den statliga granskningsnämnden, som friade TV4. Det är den enda rimliga utgången av den här långvariga kulturstriden. För regissörerna gäller nog också i framtiden att de får reglera sina krav på eventuell reklamfrihet i avtal med TV4. Säkert minskar det ersättningen, men det är inte mer än rätt.