Riktiga jobb - eller kanske inte riktiga jobb

Riktiga jobb med avtalsenliga löner. Jojomensan, precis så sa finansminister Pär Nuder när han förra hösten presenterade regeringens satsning på så kallade "plusjobb". Detta några veckor efter att hans chef, statsminister Göran Persson, lovat att — som det heter — pressa tillbaka arbetslösheten med hjälp av gardinupphängare och snöskottare.

Uppsala2006-02-07 00:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Riktiga jobb, som sagt. Eller kanske inte. I Heby har Kommunal sagt nej till kommunens plusjobb. Detta eftersom kommunen precis har gjort sig av med 15 ordinarie anställda. Då kan det inte komma ett antal plusjobbare och ta över deras uppgifter,
menar facket.

Ett motsträvigt fack som inte begriper sammanhanget? Tvärtom! De får medhåll från regeringen, i form av arbetslivsminister Hans Karlsson. "En sådan arbetsmarknad kan vi inte ha."
Tydligare än så kan det knappast bli att "plusjobben" knappast är några "riktiga jobb". Det betalas visserligen ut avtalsenliga löner — fattas bara annat! — men kommunen får ett särskilt och, väl att märka, tillfälligt bidrag för att skaka fram dessa jobb. Ett bidrag som dock inte täcker hela lönekostnaden.
Som av en händelse ska det dessutom betalas ut lagom över valåret, så att arbetslöshetssiffrorna sjunker.

Ingen ifrågasätter värdet av att långtidsarbetslösa får sysselsättning. Men fallet Heby visar tydligt att regeringen inte förmår göra något för att underlätta uppkomsten av riktiga, varaktiga jobb. Nödhjälpsarbeten för att tillfälligt frisera statistiken är vad som erbjuds.
Läs mer om