Rimliga krav på friskolor
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Men friskolor ska inte ge möjlighet för religiösa sekter att stänga in barn och ungdomar i en sluten miljö där undervisningen utgår från den egna världsbilden och där intryck och inflytanden från världen i övrigt hålls borta. Friskolor som bedrivs av religiösa organisationer måste därför följa samma läroplan som andra och de måste se till att undervisningen inte har någon konfessionell prägel.
Det är ytterst en följd av själva skolplikten: om staten har rätt att tvinga alla barn att gå i skolan så är den också skyldig att garantera kvaliteten.
När friskolereformen genomfördes var detta självklart, åtminstone för de politiker som fattade beslutet. Men det finns oroande exempel på att systemet har börjat utnyttjas av sekter utan vilja eller förmåga att följa läroplanen.
Fyra av folkpartiets ledande skolpolitiker vill nu i en debattartikel i DN sätta stopp tills vidare för nya religiösa friskolor, i väntan på att lagen ändras så att de krav som måste ställas på huvudmannen blir tydligare. De fyra pekar bl a på lärarkårens sammansättning, oberoende representation i skolans styrelse, samverkan med den lokala barnombudsmannen och vilja till samverkan med skolor av annan inriktning som viktiga kriterier när en ansökan ska bifallas eller avslås.
Mycket tyder på att socialdemokraterna inför valet planerat att gå till general-angrepp mot friskolorna med de religiösa friskolorna som förevändning. Folkpartiförslaget har därför en tydlig taktisk aspekt.
Men det hindrar inte att det i sak är välmotiverat. Det är inte liberalt att med skolpliktens hjälp tvinga in barn i sekteristiska miljöer. Däremot är det liberalt att försöka ge alla barn riktiga kunskaper som kan bidra till deras utveckling till självständiga personer.