Ledare: Ryssland har valt fel väg

Den som vill begränsa människors fri och rättigheter brukar ofta börja med att inskränka deras rätt till yttrandefrihet. Om ingen har rätt att kritisera eller peka på problem eller oförrätter i ett samhälle kan bristerna heller inte åtgärdas. Yttrandefriheten, obekväm och provocerande som den då och då kan vara, utgör därför rättsstatens yttersta garant.
I februari i år genomfördes en performance i centrala Moskva. Ett tiotal maskerade medlemmar i punkgruppen Pussy Riot framförde utan tillstånd en sång i Frälsarkatedralen. I sången bad de jungfru Maria om hjälp att ”frälsa dem ifrån Putin”. De kritiserade också de nära banden mellan Kreml och den ortodoxa kyrkan. När de blev tillsagda lämnade de dock katedralen omedelbart och de orsakade inga materiella skador. Deras manifestation pågick i några minuter.

I Ryssland kan man inte riskfritt ifrågasätta makten. Men kvinnorna i Pussy Riot missbedömde sannolikt hur stor denna risk var. I mars greps och häktades tre av medlemmarna i gruppen. I måndags inleddes rättegången mot dem. Kvinnorna, som anklagas för ”huliganism” och ”anstiftan till religiöst hat”, kan dömas till sju års fängelse.
Fallet har fått ovanligt stor uppmärksamhet både i och utanför Ryssland. Många upprörs över åtalet mot kvinnorna. Amnesty anser till exempel att de är samvetsfångar. I Ryssland har gruppen delat opinionen och det är uppenbart att det gått prestige i frågan. Strax efter aktionen kallade exempelvis Vladimir Putins pressekreterare i ett uttalande aktionen för ”föraktlig” och att den skulle få ”nödvändiga konsekvenser”. Samtidigt har tiotusentals ryssar har skrivit under ett öppet brev där man kräver att kvinnorna ska friges.

Rättegången mot kvinnorna i Pussy Riot utgör dock toppen av ett isberg. Utvecklingen i Ryssland är oroväckande och det finns en tidsmässig koppling till Putins återkomst till presidentmakten. De senaste månaderna har bland annat ryssarnas rätt till yttrandefrihet börjat inskränkas. Eller som en av Human Rights Watchs medarbetare nyligen konstaterade, då det stod klart att ärekränkning, mindre än ett år efter att det avkriminaliserats, åter förs in i landets strafflag: ”Det verkar som om Kreml har ägnat de två första månaderna av Putins presidentskap att riva upp de små framsteg som gjordes under Medvedevs kvasi-liberalisering.”
Human Rights Watch är inte den enda organisationen som oroar sig för denna utveckling. På sin webbsida listar exempelvis Civil Rights Defenders flera lagförslag, som syftar till att begränsa medborgarnas rätt till yttrandefrihet och hindra det civila samhällets arbete.
Det finns många anledningar att dela dessa farhågor. Den som inte respekterar medborgarnas rätt till yttrandefrihet är som sagt sällan heller särskilt benägen att respektera deras övriga mänskliga rättigheter eller friheter.