Det behövs om Uppsala ska kunna växa till den storstad på 350 000 människor som det planeras för i Stadshuset. Bostadsbristen i kommunen är ju hög vilket trissat upp priserna för bostadsrätter till rekordnivåer. Tillgången på hyresrätter är begränsad och de nya som ändå byggs har också de rekordhöga hyror. Dessutom har det kommunala bostadsbolaget Uppsalahem 30 000 bostadssökande. Nybörjare på bostadsmarknaden i Uppsala har det inte lätt och i slutändan riskerar förstås kommunen att bostadssituationen blir ett hinder för den tillväxt som Uppsalapolitikerna mest av allt önskar.
Vill man alltså ha den gigantiska utvecklingen av kommunen måste något radikalt göras. De nya bostäder som planeras till Ulleråkersområdet blir ett viktigt tillskott, på bekvämt avstånd från centrum. Det gamla sjukhusområdet är naturskönt beläget och adresserna där blir säkert attraktiva.
Det viktiga är också att erfarenheterna från Industristaden tas tillvara och att förskolor, skolor och butiker planeras in från början.
Alldeles oproblematisk är dock inte utbyggnaden av Ulleråkersområdet. Den nyinköpta marken gränsar till naturområdet Årike Fyris och risken är stor för konflikter med naturintressena. Ett naturreservat planeras för Åriket och vidare förbereds som bekant en ansökan om att Linnéminnena i området området ska föras upp på Unescos världsarvslista. Ett tättbebyggt bostadsområde som överträder respektavståndet till naturreservatet vore förödande för bevarandet av Årike Fyris och för världsarvsplanerna.
Idéerna om att söka dispens från strandskyddslinjen på 100 meter från åkanten indikerar en viss nonchalans inför Årikets värde. Detsamma gäller planerna på en bro över Fyrisån vid Ultuna, som finanskommunalrådet Fredrik Ahlstedt nu anser blir än mer nödvändig.
Kommunen borde i stället ta chansen till en nyorientering i stadsplaneringen. Nu handlar det om att bygga fram en stad och kommun för 350 000 invånare. Man kan då inte bygga på gamla 1900-talsidéer för mobiliteten. Ska vi bli så många Uppsalabor kan man inte fortsätta tänka i individuella trafiklösningar, som privatbilar utan i kollektiva lösningar. Det kan inte vara rimligt att tillskottet av kanske 15 000 nya Ulleråkersbor ska ha sin egen bil som främsta transportmedel och att landskapet ska förändras enligt den normen.
Ska Uppsala bli den åtrådda storstaden måste bekväm, säker och i övrigt attraktiv kollektivtrafik bli lösningen. Underlaget för spårväg kommer att öka avsevärt och en blick på städer av Uppsalas storlek på kontinenten visar att det är fullt genomförbart med spårväg.
I den översiktsplan som nu ska börja arbetas fram borde just mobiliteten bli ryggraden i den fortsatta planeringen. Utan moderna, hållbara trafiklösningar kan Uppsala av 2050 års modell aldrig bli någon framgångssaga.
Kersti Kollberg
Fristående kolumnist