Löneskillnaderna mellan kvinnor och män fortsätter att minska. Medlingsinstitutets rapport för 2011 visar att kvinnorna i genomsnitt har 85,9 procent av männens lön, 2,2 procentenheter upp från 2005. Den oförklarade löneskillnaden, där man tar hänsyn till yrke, ålder och arbetstid, är betydligt mindre. Med den mätmetoden kommer kvinnorna upp till 94,1 procent av männens lön.
Många feminister gillar inte distinktionen mellan förklarad och oförklarad löneskillnad. Det faktum att kvinnor oftare jobbar deltid eller har yrken som värderas lägre, trots likvärdig utbildning, är strukturer i samhället som måste motarbetas, anser man. Och så kan det förstås vara. Men det hindrar inte att man bekämpar de skillnader som uppenbart beror på diskriminering, och som borde kunna åtgärdas omedelbart.
Om man bara inriktar sig på löneskillnaden mellan könen, utan att se förklaringarna, blir landstingen den största boven bland arbetsgivarna, med 26 procents löneskillnad. Men det beror naturligtvis på att en stor del av männen som jobbar i landstinget är läkare. Den oförklarade löneskillnaden stannar på 4,6 procent, alltså lägre än genomsnittet.
Att närma sig den oförklarade löneskillnaden är att utesluta alla faktorer som inte har med kön att göra. I rapporten har man tittat på nyutexaminerade ekonomer och läkare och funnit att skillnaden ändå är dryga fyra procent till männens fördel, män som alltså har exakt samma utbildning och (brist på) erfarenhet som sina kvinnliga kolleger.
Men förklaringar finns det ändå. Som skillnader i valen av inriktning (marknadsföring i stället för redovisning) eller skillnader i om man tar ut kompensation för jour och beredskap i pengar eller ledighet. Samt skillnader i beteendet vid löneförhandlingar, vilket har påvisats i studier (exempelvis Säve-Söderbergh 2011).
Att kvinnor i högre grad tar ut ersättning i ledighet och missgynnas i löneförhandlingen är två tecken på vad den oförklarade löneskillnaden slutligen kan handla om: skillnader i ansvar för hem och familj. Ledighetskompensationen skulle då bero på familjesituationen och löneförhandlingen på arbetsgivarens förväntningar om kommande frånvaro för en småbarnsmamma.
Den mest tänkbara förklaringen till den oförklarade löneskillnaden kan alltså åtgärdas. Att dela på ansvaret för hem och familj är en process som borde kunna gå snabbare än den som gäller andra strukturer. Det är bara att sätta i gång.