Söndagens grekiska nyval blev inte ett rent missnöjesval på samma sätt som valet i maj. Det blev ett val mellan två relativt tydliga alternativ. Vänsterpartiet Syriza ville sätta stopp för åtstramningspolitiken och riva upp avtalen med eurozonen som styr villkoren för stödlånen, medan högerpartiet Ny Demokrati ville fullfölja dessa. Det senare vann en knapp men tydlig seger.
Därmed ökar förutsättningarna för att en ny regering ska kunna bildas, men det är ingalunda säkert. För att få majoritet behöver Ny Demokrati-ledaren Antonis Samaras stöd från sin fiende, Evangelos Venizelos i socialistiska Pasok. De ingick nyligen i samma krisregering, men de båda partierna har annars motarbetat varandra under Greklands moderna demokratiska historia. Pasok var också den stora förloraren i helgens val och framstår som splittrat då flera ledamöter bland annat krävt att Syriza ska få plats i ett kommande regeringssamarbete.
Valresultatet hälsas med positiva reaktioner runt om i Europa. Grekerna har valt en väg som inte omedelbart leder mot utträde ur valutaunionen och svåröverskådliga smittoeffekter i till exempel Spanien och Italien. De ska nu lönas för sin ansvarsfullhet och den tyska regeringen gav på måndagen signaler om lättnader i lånevillkoren: ”Grekland ska inte överansträngas”, anser Steffen Kampeter, biträdande finansminister.
Men glädjen kan komma att grumlas snart - mycket snart. De övriga 16 euroländerna kommer till EU-toppmötet nästa torsdag med sinsemellan olika syn på de villkor som kan ställas på Grekland. Och om de kommer överens väntar bara en återgång till ett program som inte har några förutsättningar att lyckas med den arbetslöshet och de skuldnivåer som råder i Grekland.
Grekland är redan överansträngt. Den vanlige medborgaren har det redan sparats på in till skelettet och det finns inte utrymme för mer. Den kortsiktiga vinnaren i söndags var eurosamarbetet – den långsiktiga kan bli Alexis Tsipras, ledare för Syriza. Han uppmanade på måndagen indirekt till fortsatta strejker och demonstrationer och sätter sig nu vid sidan av för att vänta in nästa nyval, som kan komma tidigare än någon politiker i eurozonen önskat.
Även marknaderna präglades av kortsiktig glädje under måndagen. Eurokursen och börserna steg på morgontimmarna, men det gjorde också flera av de viktigaste marknadsräntorna, som mäter betalningsförmågan på längre sikt. De spanska räntorna steg till den högsta nivån på 18 år, trots lånen till Spanien som beviljades nyligen, och trots det grekiska valresultatet.
Det reser nya frågor om de brandväggar man jobbat på i Europa sedan i höstas, om de räcker vid ett grekiskt utträde ur valutaunionen. Hittills har alla åtgärder för att mota eurokrisen varit otillräckliga och det är för tidigt att utropa en slutlig segrare. I Bryssel såväl som i Aten.