Samarbete i återvändsgränd
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Fem län, länsstyrelser och landsting, två regionförbund, 65 kommuner, tre banverksregioner och två vägverksregioner och cirka 3 miljoner människor - detta är Stockholm-Mälarregionen. Lägger man till detta 23 universitet och högskolor och nästan hälften av Sveriges universitetsbserade forskning inser de flesta att detta kan ingen slå, i varje fall inte i Sverige. Nu är dock Sverige ingen isolerad ö i världen utan ska tävla med resten av klotet om uppmärksamheten. Det säger sig självt att i den kampen står denna mellansvenska region, och för övrigt landets andra sammanslutningar av län och kommuner som döpt om sig till regioner, sig slätt.
Politikerna i dessa fem län och 65 kommuner ger dock inte upp för det utan har gett sig katten på att sätta Stockholm-Mälarregionen på världskartan. Just nu pågår en serie seminarier som går under det kraftsportsrelaterade begreppet Zanshin. Tjänstemän och politiker möttes i går i Enköping för att dryfta gemensamma frågor och kanske också något peppas för att kunna lösa den stora uppgiften.
"Vi har en resa att göra för att kunna utveckla regionen", sa generalsekreteraren Johan Danielson i Mälardalsrådet och mycket riktigt - samtalen i Enköping handlade mycket om resande, i första hand pendlingen. Visst har en hel del skett under de 10-15 år som Mälardalstanken levt. Mälardalen har fått vägar och järnvägar men pendling är inte något prioriterat område för de ansvariga politikerna. Hade det varit det hade de kvarvarande problemen varit lösta nu. Då hade också regionen kunnat vara den stora arbetsmarknadsregion man eftersträvar. Då hade det varit enkelt och billigt att pendla mellan Tierp och Kista.
För Uppsalas del är dock än så länge Mälardalstanken en återvändsgränd. I dag har Uppsala knappast något att vinna på att exempelvis Hällefors i Örebro län utvecklas. Uppsala har större intressen för egen del att utveckla samarbetet i den nord-sydliga riktningen, att pendlingen till Stockholm underlättas liksom förbindelserna med Huddinge, Södertälje och Linköping.
Att lägga ned mycket arbete på kontakterna och samarbetet med Mälardalskommunerna leder i dagens läge in i en återvändsgränd. Risken är också att kommunerna utanför Stockholm-Uppsalaregionen hamnar i storstads-regionens skugga, vilket inte heller gagnar dessa. Mälardalssamarbetet kan läggas långt ned på Uppsalas dagordning.