Idén bakom beslutet är mycket bra, nämligen ett nära samarbete mellan gymnasieskola, de bägge universiteten och näringslivet, samt att öka intresset för naturvetenskapsprogrammet. Placeringen är förträfflig, mitt i det nya campusområdet. Det nya gymnasiet är tänkt att starta hösten 2005 med 750 elever inom de samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga programmen. Det uppkommer dock ofrånkomligen ett antal frågor kring detta projekt.
Gunilla Wigren Dahlin, gruppledaren för moderaterna i Uppsala, skriver i UNT 12/12, att detta är ett statusprojekt som inte behövs samt att det kommer att kosta 175 miljoner kronor, det vill säga halva den skattehöjning som nyss beslutats.
Ågerup fastigheter är berett att hyra ut Ekebyskolans lokaler för cirka 7 miljoner per år. Läkemedelsverkets lokaler kostar 13 miljoner per år. Ombygggnad krävs för cirka 60 miljoner. Dessutom krävs ombyggnad av den del av Ekebyskolan som blir kvar och ägs av kommunen.
Ekebyskolan splittras
Förslaget om ny gymnasieskola innebär att Ekebyskolan splittras och att naturvetarprogrammet helt eller delvis läggs ned på en annan gymnasieskola, enligt produktionsförvaltningen som utrett lokalbehoven. Förvaltningen håller som bäst på med en utredning om vilken skola som kommer att mista naturvetarklasser.
Redan i dag finns plats för fler naturvetarklasser på både Celsiusskolan och Lundellska skolan och hösten 2004 startar ytterligare ett fristående gymnasium, John Bauer-gymnasiet. Inom två år kommer dessutom grundskolan att fasas ut från Katedralskolan vilket kommer att frigöra platser. Så Ulrik Wärnsbergs påstående att Rosendalsgymnasiet behövs för en kommande elevpuckel stämmer inte med gymnasiechefens utredning.
Vem ska man då lita på, produktionsförvaltningen eller ordföranden i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ulrik Wärnsberg?
Om produktionsförvaltningen har rätt kommer Uppsala kommun att stå med tomma gymnasieplatser och man kan behöva lägga ner en gymnasieskola senare.
Varför inte låta alla stadens gymnasieskolor med naturvetenskapligt- och samhällsvetenskapligt program bli just "spjutspetsar" i samarbetet med de bägge universiteten och näringslivet? Varför inte utnyttja de bra exempel på just detta, som redan i dag finns ute på skolorna? Anser Ulrik Wärnsberg och majoriteten att det utvecklingsarbete som sker i nuvarande gymnasieskolor inte håller måttet när man i UNT den 17/3 skriver att "Vi vill skapa ett delvis nytt pedagogiskt innehåll i undervisningen genom att arbeta mer med smågrupper och individuellt, för att mer likna förhållandena i arbetslivet".
På grund av de nedskärningar som sker, eller har skett, inom grundskolan, har halvklasslaborationerna i de naturvetenskapliga ämnena tagits bort. Detta kommer att försvåra fortsatta studier på naturvetenskapsprogrammet och programmet väljs kanske av färre när man tagit bort de timmar där kreativitet och nyfikenhet kan komma fram, nämligen vid laborationer i lugn och ro i halvklass. Varför inte använda pengarna som planeras för Rosendalsgymnasiet till att satsa på naturvetenskap i grundskolan? Det
är där som intresset för naturvetenskap måste uppstå! Om man inte lyckas få eleverna intresserade av naturvetenskap i grundskolan, hur ska man då kunna locka till sig dem inför gymnasiet, bara därför att man startar en ny gymnasieskola?
Förhandlingar krävs
Tanken är att några universitetslärare ska ha en del av sin undervisning på skolan. Detta kommer att kräva förhandlingar med lärarfacken om att behörighetsförklara universitetslärare utan adekvat pedagogisk utbildning samtidigt som man befarar en övertalighet inom gymnasieskolan på 70 personer. Några sådana förhandlingar har inte skett och Lärarnas Riksförbund har begärt besked varför man ännu inte MBL-förhandlat planerna på Rosendalsgymnasiet.
Till sist kan man ju undra om Ulrik Wärnsberg och socialdemokraterna är medvetna om att man planerar en elitskola med endast studieförberedande program?
Slutsatsen av detta blir; riv upp beslutet om Rosendalsgymnasiet och satsa på de befintliga gymnasieskolorna! Ur både samhällsekonomiskt och pedagogiskt
Anders Johansson
Björn Sundin
naturvetarlärare
UNT 13/4 2004
perspektiv är det det enda vettiga beslutet. Låt inte prestigen segra över förnuftet!Björn Sundin
naturvetarlärare
UNT 13/4 2004