Dagens författning har gällt sedan 70-talets början, men har egentligen aldrig gillats helt av någon. De borgerliga partierna vill bryta sambandet mellan riksdagsval och kommunalval och socialdemokraterna har aldrig släppt sin önskan om ett valsystem som gynnar stora partier. Vanliga åsikter i debatten är att riksdagens ställning är för svag och kommunernas självstyre alltför inskränkt.
Den enda förändring av betydelse som genomförts under senare år är övergången till fyraåriga mandatperioder, något som motiverades med att de treåriga perioderna aldrig gav en regering tillräcklig tid att genomföra sin politik. I dag uppmärksammas i stället risken att det politiska intresset sjunker när det är så pass långt mellan riksdagsvalen.
Demokratirådet, en forskargrupp knuten till Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, vill nu skapa en klarare uppgiftsfördelning mellan stat och kommuner på så sätt att staten får det fulla ansvaret för sjukvård och "tunga" välfärdsområden - samtidigt som den individuella valfriheten ökar. Därmed kan landstingen avskaffas och kommunerna, med bantade ansvarsområden, få betydligt större självstyre än nu och i former som ger medborgarna större direktinflytande.
Det är inte förslag som självklart kommer att gillas av alla kommunalpolitiker, men de har fördelen att vara tydliga och lättbegripliga lösningar på problem som verkligen finns. Oavsett vilka uppgifter som läggs på staten och vilka som läggs på kommunerna så är det väsentligt att dagens situation, där kommunerna har ansvar i teorin men inte kan utöva det i praktiken, upphör.
Problemet med mandatperioderna och den gemensamma valdagen angrips inte direkt av Demokratirådet. Men man föreslår en annan typ av förändring, där riksdagen får färre ledamöter än nu, samtidigt som ett nytt organ - en senat - inrättas. Senaten ska väljas vid olika tillfällen mellan de ordinarie riksdagsvalen och ha vetorätt i grundlagsfrågor samt ett antal kontrolluppgifter när det gäller budgetram, lagstiftning, vissa utnämningsfrågor och internationella fördrag. Däremot ska den inte kunna påverka regeringsbildningen eller vanliga lag- och budgetbeslut.
Liknande förslag har diskuterats under många år, som ett sätt att dels höja kvaliteten på besluten, dels minska regeringens dominans. Demokratirådet har beskrivit ett system som sannolikt skulle kunna fungera i Sverige, samtidigt som man klargjort att det inte får bli som på det gamla tvåkammarsystemets tid då en regering kunde överleva ett valnederlag tack vare mandat i första kammaren som vunnits många år tidigare.
Demokratirådet vill att senaten ska väljas med starkt inslag av personval och med ett valsätt som kraftigt minskar partiernas möjlighet att styra dess sammansättning. Genom att senaten förnyas successivt minskar dramatiken kring valen, tror forskarna.
Men frågan är ju om det går att motivera särskilt många väljare att delta i val som inte uppfattas som dramatiska. En bättre idé vore att införa skilda valdagar och låta senaten väljas samtidigt med kommunalvalen. Det betyder nog att partierna får en större roll i sammanhanget än vad Demokratirådet önskar. Men det kommer troligen att ske ändå - oavsett hur valsystemet utformas.