Ser DN inte skillnaden?
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
"Som det ser ut nu kommer ett maktskifte inte att innebära ett klart politikskifte", påstår DN och tycks stirra sig blind på att ingen pläderar för en snabb sänkning av skattetrycket. Kritiken mot att ingen inom alliansen tar rejäl strid mot den regering som — sannolikt mot bättre vetande — föreslår ytterligare skattehöjningar som välfärdsstatens stora räddning är befogad.
Men att därmed dra slutsatsen att det inte finns några avgörande skiljelinjer i svensk politik är att ha ett mycket kort perspektiv på tillvaron. Socialdemokraterna tänker uppenbarligen gå till val nästa höst med ett program som — förutom rejäla skattehöjningar — sätter stopp för allt vad privatiseringar heter. Förbud mot vinst i vården står högt på prioriteringslistan. Friskolorna kan sedan stå på tur att döma av hur skolans problem av både statsministern och skolministern skylls på den lilla andel skolor som inte sköts i kommunal regi.
För socialdemokraterna verkar det dessutom vara viktigare att gå till val med budskapet att ersättningsnivåerna i de stora offentliga bidragssystemen ska bibehållas än med planer för hur företag ska ges förutsättningar att växa så att arbetstillfällen skapas och människor kan ta sig ur bidragsberoende och ges möjligheter att påverka sin egen situation.
Den som tror att det inte gör någon skillnad om den trötta socialdemokratiska regeringen byts ut mot en allians av motiverade, väl förberedda och ideologiskt annorlunda partier har missat de större perspektiven i den svenska debatten.
Men också inom alliansen finns avgörande skillnader mellan partierna. På kort sikt innebär dessa varken något problem att regera tillsammans eller någon egentlig skillnad i viktiga frågor som ekonomi, synen på arbete och företagande eller finansieringen av gemensamma angelägenheter som vård och skola.
I ett längre perspektiv står det dock klart att en borgerlig regering med stark liberal dominans skulle utforma exempelvis familjepolitiken helt annorlunda än om kristdemokraterna var tongivande. En moderat miljö- och regionalpolitik skiljer sig från den centerpartistiska.
Den som förväntar sig en smärre revolution vid ett maktskifte nästa höst lär bli besviken. Den som tror att allt kommer förbli vid det gamla likaså.