Sifo genomför just nu en enkät med ett antal svenska opinionsbildare om deras syn på EU:s utvidgning med tio nya medlemsstater. De tillfrågade ska dels ange vad de tänker på först i samband med utvidgningen, dels ange de största fördelarna och de största nackdelarna med den. Själv blev jag uppringd i måndags.
Mitt svar på den första frågan var att jag tänker på demokratins stabilisering i det f d Östeuropa och att Europa nu återförenas efter ett århundrade präglat av krig, massmord och diktaturer. Detta svar gav också svaret på de två övriga frågorna.
Givetvis uppstår det problem när unionen får tio nya medlemsstater, särskilt som någon ny författning ännu inte antagits. Risken att arbetet blir orimligt tungrott och i värsta fall förlamas kan inte viftas bort. Fiaskot med folkomröstningen på Cypern visar på ytterligare problem som kommer att plåga EU under lång tid.
Men jämfört med de historiska händelser som kulminerar med utvidgningen den 1 maJ är allt sådant av begränsat intresse. Sifos sätt att fråga inbjuder till jämförelser av ett slag som är förolämpande mot de polacker, ungrare, tjecker, slovener, slovaker, ester, letter och litauer som levt under de system som nu äntligen gått i graven.
Håkan Holmberg politisk chefredaktör