Signerat: Vilken grupp attackeras härnäst på DN Debatt?

Det finns extremister som åberopar kristen tro som ursäkt för att särbehandla kvinnor, förfölja judar eller undanhålla människor medborgerliga rättigheter. Av detta följer inte att kristendomen i sig leder till extremism. Distinktionenär enkel och självklar — men tydligen ändå för svår för somliga, om resonemanget i stället handlar om islam.

Uppsala2003-12-01 00:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
I en förbluffande artikel på Dagens Nyheters debattsida i onsdags blandar Magnus Karaveli systematiskt samman islam som religion med den fundamentalism som bärs upp av grupper som al-Qaida. Genom "omfamnandet av islam såväl på hemmaplan som utrikespolitiskt" sägs det svenska etablissemanget öppna dörren för fundamentalism och underminera "nationen som kulturell gemenskap".
Det är ingen måtta på beskyllningarna. Liberaler sägs kokettera "med den muslimska ortodoxin". Den svenska terroristlagstiftningen sägs vara en "inbjudan till al-Qaida att använda Sverige som bas". Både regering och borgerliga oppositionspartier sägs medverka i ett "korståg mot nationalstaten"."Föraktet för nationalstaten" manifestgerades enligt Kraveli senast när dessa partier tog ställning för EMU. Själv är Karaveli till vardags ledarskribent på Östgöta-Corresondenten (borg) som höll på nej-sidan.

Den svenska regeringens uttalade sympati för de löften om demokratiska reformer som den nya regeringen i Turkiet gett innebär enligt Karaveli att man stöder en strategi som "födde bin Ladin och al-Qaida". Förklaringen är tydligen att regeringsmakten i Turkiet i dag innehas av ett parti som tidigare definierats som milt islamistiskt. Nu hägrar målet, "en total erövring av makten", för dessa — uppenbarligen förklädda — fundamentalister. Den enda kraft som enligt Karaveli kan rädda den moderna och sekulära
ordningen i landet är militären, vars rätt att ingripa i turkisk politik nu hotas, medan EU och Sverige applåderar.
Hela Karavelis argumentering kretsar kring Turkiet och dess ambition att komma in i EU. Vill man att militären i Turkiet ska hålla sig i barackerna så blir konsekvensen att man ger "en reaktionär islam tolkningsföreträde bland muslimer hos oss", med krav på t ex "fullständig könssegregation i undervisningen" som oundviklig följd. Resonemanget är lika hisnande som tanken att Turkiet skulle kunna komma i fråga för medlemskap i EU om landet blev en islamistisk diktatur.

Vilken verklighetskontakt och vilka värderingar en person som skriver sådant har är en öppen fråga. Bör EU acceptera ett medlemsland där militären har rätt att sätta sig över fria val? Exakt hur har Turkiet, som är medlem av Nato och har goda relationer till Israel, bidragit till att stärka al-Qaida?Det får vi inte veta.
Karaveli påstår bara att EU nu är "barnmorska" till en islamisk stat i vars hägn extremister växer sig starka. Varför utför då dessa extremister bombattentat mot exakt samma turkiska stat?
I verkligheten är religiöst motiverad extremism sig ganska lik oavsett vilken religion som åberopas. Och de demokratiska värden som Karaveli anser att islam hotar är i grunden varken svenska eller europeiska utan universella — också den islamiska kulturkretsen har en betydelsefull del i de demokratiska idéernas utveckling. De extremister som påstår sig följa islam vänder sig i själva verket också mot väsentliga delar av islams eget kulturarv. Det gäller både dem som utför attentat mot synagogor i Istanbul och dem som lägger upp antisemitiska hemsidor i Sverige.
Demokrati, likhet inför lagen, åtskillnad mellan stat och religion och annat som Karaveli anser att islam hotar ska hävdas kompromisslöst i Sverige — men inte för att värna "det nationella" utan för att det är rätt. Samma krav ska ställas t ex på Turkiet.

För en månad sedan införde DN Debatt en artikel som försvarade hetspropaganda mot judar. Nu publicerar man Karavelis utfall mot muslimer. Strunt i kvalitet och anständighet bara det är kontroversiellt, tycks vara principen. Vilken grupp attackeras härnäst på DN Debatt? Romer? Svarta? Katoliker?



Håkan Holmberg
Politisk chefredaktör
Läs mer om