Den ljusnande framtid må vara deras, men samtidigt bor stormar redan i deras sinnen. Tonåren är för de allra flesta en mer eller mindre jobbig tid. På samma gång som det gäller att passa in, ska man hitta sig själv. Det smärtsamma i att växa upp må vara ett evigt villkor, men under de senaste åren har ungdomars psykiska ohälsa ökat kraftigt i takt med att högre krav ställs på dem.
Varken sjukvården eller skolorna lyckas tackla den skenande psykiska ohälsan hos landets unga. Veckans OECD-rapport angående svensk skolhälsovård bekräftar bilden: alltför sent har man insett hur utbrett problemet är – och hur förödande det är för samhället.
Under förra året slog Socialstyrelsen larm om att framför allt unga män och pojkar mår allt sämre. Fler än någonsin diagnostiseras med adhd och depression. Möjligen är skolan utformad på fel sätt, men oberoende av orsaken till de ökade diagnoserna är det uppenbart att inte tillräckligt görs för att hjälpa dem som mår dåligt.
Detta styrks också av OECD-rapporten. Nu mår så mycket som var fjärde ungdom psykiskt dåligt och skolhälsovården döms ut som mycket undermålig. Skolpsykologerna är enligt rapporten för få och kunskapen om psykisk ohälsa inte tillfredsställande. Två tusen elever får ofta dela på en enda psykolog. Detta kan knappast förvåna någon som tagit studenten det senaste decenniet. Det är inte ovanligt att skolkuratorer och skolsyster finns på plats så sällan som en gång i veckan.
Trots att den utbredda psykiska ohälsan leder till lika stora samhällsproblem som de somatiska sjukdomarna prioriteras inte psykvården. Under våren har flera larm kommit – flickan som våldtogs av polischef Lindberg och därefter ifrågasattes av sin psykiater är bara ett exempel.
OECD meddelar i sin rapport att samhället förlorar 70 miljarder kronor i vårdkostnader per år. Psykisk ohälsa är nu den främsta anledningen till att människor inte arbetar. Insatser bör därför göras på skolhälsovårdens område. På så sätt kan de vars symtom visat sig redan då få hjälp innan de träder in på arbetsmarknaden.
Den psykiska ohälsan förtjänar att tas på allvar. Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson har lovat att saken ska utredas. Det är ett steg i rätt riktning men mer borde göras tidigare. Både samhälle och individ tjänar på att hjälp finns att få redan under skoltiden, medan hjärtat ännu klappar med friska slag.