Ska det vara så svårt med transporterna?

Rapporten från FN:s klimatpanel IPPC ställer Sverige inför nya utmaningar. Visst är Sverige duktigt på att på många områden möta de problem som klimatförändringarna medför men det finns fortfarande mycket ogjort. I debatten efter publiceringen av rapporten har bland andra statsminister Fredrik Reinfeldt förklarat att Sverige gör mycket för att minska den globala utsläppsnivån och att nu andra länder också måste dra sitt strå till stacken.
   Visst, Sverige kan inte ensamt balansera den klimatpåverkan som exempelvis Kina och Indien svarar för, men det betyder ju inte att vi kan sätta oss ned med armarna i kors och avstå från åtgärder på hemmaplan. Sverige har självfallet ett ansvar att minska på sina utsläpp av växthusgaser.
   För Uppsalas del betyder det att utsläppen från trafiken måste minska. Det är en självklarhet som inte borde ifrågasättas. Hur det ska gå till finns det dock många olika meningar om.

   Ökad kollektivtrafik är den avgörande åtgärden och den är Uppsalapolitikerna eniga om ibland, ibland inte. Någon sorts konsensus på den punkten måste skapas omgående. Och om inte den globala klimatpåverkan hjälper räcker det med att påpeka att Uppsalaluften är tillräckligt nedsmutsad för att staden måste komma till rätta med det problemet.Och om inte heller det räcker måste man från stadsmiljösynpunkt inse att ökad biltrafik kräver utrymme. Vill vi verkligen ha de stora omfartsleder eller breddade gator som en fortsatt ökning av biltrafiken medför?
   Problemet är bara hur paradigmskiftet i Uppsalatrafiken ska utformas. Ska biltrafiken strypas så att alla tvingas förflytta sig med otillräckligt utbyggd kollektivtrafik eller ska kollektivtrafiken byggas ut först så mycket att bilisterna så småningom ställer bilen och tar bussen, eller på sikt spårvagnen?
   Det är en kostnadsfråga, såväl för kommunen som för Uppsalaborna och en bekvämlighetsfråga. Ett framsynt Uppsala som planerar för en folkmängd på en kvarts miljon invånare om 20-30 år borde vara mer offensivt i sin trafikpolitik. En bekväm och attraktiv kollektivtrafik som möter resenärernas behov av transport till ett pris som är lägre än den kostnad bilisten har för drivmedel plus parkeringsavgifter borde vara det näraliggande målet.

   Är det så? Nej, knappast. Till stor del beror det på att kommunledningen inte inser att kollektivtrafiken måste subventioneras mer än vad som är fallet i dag.
   Kommer Uppsala att vara för litet för ett effektivt kollektivtrafiksystem, trots de beräknade 250 000 Uppsalaborna om några decennier? Den frågan kan väl bara besvaras med nej, men systemet måste utformas efter Uppsalas speciella villkor.
   På sikt måste Uppsala få ett trafiksystem där de flesta tar spårvagnen eller bussen till och från jobbet, till konserten eller matchen och bilen när det inte går att ta sig fram på något annat sätt. Ska det vara så svårt?

Kersti Kollberg Fristående kolumnist
kersti.kollberg@telia.com