Ska medelklassen bära största bördan?
Detta är en ledarkrönika. UNT:s ledarsida är liberal.
Men det betyder inte att vårt land på längre sikt kommer att undgå att påverkas. Det menar i alla fall SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, som i går presenterade en rapport med rubriken Svensk välfärd och globala marknader. Det krävs reformer om vi vill bevara den svenska modellen, var rapportens budskap.
Utvecklingen ser ut att gynna länder med stark ekonomi och utvecklad välfärd. Med stigande ekonomisk standard stiger också kraven på välfärden. Men när frågan ställs om vem som ska betala för den förbättrade välfärden blir ju svaret alltid "Nånannan". Hög skatt på kapital är vänsterns svar. Men globaliseringen för bland annat för med sig ökad rörlighet. Om skatten på kapital är hög försvinner kapitalet ut ur landet, något som redan i viss utsträckning har skett. Regeringen har ju avskaffat förmögenhetsskatten av just detta skäl. Företagsbeskattningen har sänkts i många EU-länder och sannolikt måste Sverige följa efter för att klara konkurrensen. Men beskattningen av höginkomsttagarna tänker regeringen inte ändra på. Värnskatten blir kvar. SNS-rapporten tror att det blir nödvändigt på längre sikt att sänka skatten för höginkomsttagarna, annars flyttar de utomlands.
Hög skatt för låginkomsttagare är inte heller någon bra idé. Dels av rättviseskäl förstås, men också för att det då blir billigare och enklare för låginkomsttagarna att leva på bidrag än att arbeta. Och är det något som välfärdssamhället i globaliseringens tid behöver så är det en mycket hög grad av sysselsättning.
Vilka blir då kvar som ska bära den ökade skattebördan? Jo medelklassen, TCO-folket, svarar SNS-rapporten. Kommentatorerna vid seminariet var skeptiska. Är det någon som tror att den viktiga medelklassen, som i praktiken avgör om regeringen ska vara röd eller blå, kommer att acceptera att bära den allra största skattebördan? Vilket parti skulle våga stöta sig med marginalväljarna?
SNS-rapportens förslag var bland annat att höja matmomsen och fastighetsskatten. Då skulle det väl bli ett politiskt ramaskri, inte bara från oppositionen. Andra debattdeltagare föreslog avgifter på välfärdsservice och universitetsutbildning. Där ungefär blev det stopp i debatten. Så frågan kvarstår: Vem ska betala den förbättrade välfärd som vi alla väntar oss i samband med stigande inkomster? Det är en fråga som partier och regeringar har all anledning att fundera vidare på.
gunvor.hilden@comhem.se