Deltagande i sådana demonstrationer kan komma att bötläggas på upp till 600 000 euro. Hårda bötesstraff gäller, bland annat, även för att: Gå med i en facebook-grupp som planerar en oanmäld demonstration, sprida foton på tjänstgörande polis, täcka ansiktet under en demonstration, samt att ”skända flaggan”.
Förslaget är en reaktion på de massiva protester som pågått mot den ekonomiska åtstramningspolitiken sedan 2011. Under namnet ”medborgarskyddslagen” syftar lagförslaget på pappret till att värna om medborgarnas säkerhet.
De spanska demonstrationerna har dock överlag varit fredliga, varför säkerhetsargumentet inte känns helt sanningsenligt. Det verkar istället handla om en auktoritär strävan efter kontroll.
Upprinnelsen till den nuvarande konflikten är en komplex blandning av politiskt missnöje, alienation och historisk förbittring. Den mest uppenbara utlösande faktorn är 2008-års finanskris, vilken drabbade Spanien med full kraft. Efter att diverse stimulansåtgärder misslyckats svarade den dåvarande socialistregeringen 2010 upp med en omfattande åtstramningsreform. Där ingick bland annat höjda skatter, sänkta löner inom offentlig sektor och frysta pensioner.
Efter det senaste maktskiftet 2011 fortsatte konservativa Partido Popular (PP) den redan inslagna vägen, med vidare sparåtgärder i form av skattehöjningar, budgetnedskärningar och fortsatt frysta löner. Villkorat krisstöd från euroländerna krävde fortsatt restriktiv ekonomisk politik, nedskärningar i välfärden samt ökade privatiseringar. Detta har dock haft fruktansvärt dålig legitimitet hos befolkningen.
Den djupa splittring som i dag råder inom landet är dock mer än bara ett missnöje mot de senaste årens förda politik. Den politiska konstitutionen har främjat ett de facto tvåpartisystem, där socialdemokrater respektive konservativa bara periodvis tar stöd från regionala satellitpartier. Många spanjorer tycker sig sakna politisk representation, vilket i kombination med den omfattande korruptionen har lett till ett utbrett politikerförakt.
Genom dagens spanska samhälle löper därtill en schism som härrör ur dess stormiga förflutna. Grymheterna som försiggick under inbördeskriget och Francos diktatur är ett ännu oläkt sår, där motsättningar råder mellan de som vill göra upp med det förgångna och de som vill lägga det bakom sig. Det sittande regeringspartiet kan räknas till den senare gruppen.
I dag går mer än var fjärde spanjor arbetslös, och fler än hälften av ungdomarna saknar jobb. PP är dessutom på väg att riva upp den moderna aborträtten, och tilltron till demokratin är rekordlåg. Situationen är mycket allvarlig, särskilt för ett land med ett närliggande totalitärt förflutet.