Det är en sprudlande final på årets Pridevecka, där människor med olika bakgrund samlas och manifesterar tron på jämlikhet. Politiker, föreningar, företag och privatpersoner gör gemensam sak och står upp för värdet att alla, oberoende av sexuell läggning eller könsidentitet, ska ha samma rättigheter.
Det finns gott om fördomar om Pridefestivalen. Varje år finns det alltid någon som klagar över att Pride står för osunda värderingar.
Tidigare i veckan manifesterade Försvarsmakten solidaritet med hbtq-rörelsen genom kampanjen ”vissa saker ska man inte behöva kamouflera”. Kritiken lät inte vänta på sig. Efter hätska kommentarer tog Försvarsmakten bort regnbågsflaggan från sin Facebooksida. Många ansåg att Försvarsmakten inte ska ta ställning för en politisk ideologi eller kringgå sina kärnuppgifter. Men att uppmärksamma diskriminering och verka för en större rekryteringsbas till försvaret kan knappast ses som propaganda för en politisk ideologi. Snarare borde det vara en självklarhet.
Just eftersom Pride fortfarande är ifrågasatt, även i ett liberalt land som Sverige, är det viktigt att komma ihåg vad regnbågsflaggan står för: lika rättigheter för alla människor och respekt för olikheter. Hbtq-kampen handlar inte om ”kulturmarxistisk vänsterpropaganda”, en uppfattning som inte är alltför ovanlig. Sexualitet och könsidentitet är grundläggande mänskliga frågor. Rätten och möjligheten att bilda familj och slippa bli utsatt för diskriminering spelar en central roll för människors livskvalitet.
Att använda Pride för andra politiska syften, som några aktivister under Falu Pride i fjol gjorde genom att skriva ”död åt alla borgare” på sitt plakat, är direkt kontraproduktivt. Likaså den vänsterextrema organisationen Ofog, som för några år sedan attackerade Försvarsmakten under paraden i Stockholm.
Även högerextrema organisationer gömmer sig ibland bakom regnbågsflaggan. Tidigare i veckan anordnade personer med koppling till Sverigedemokraterna en manifestation för hbtq-personer i Järvaområdet i Stockholm. Varför samma gäng som felaktigt säger sig vara de enda som bryr sig om hbtq-personers situation i förorter på samma gång stöder ett främlingsfientligt och socialkonservativt parti är inte alltför svårt att gissa. Finns det en möjlighet att måla ut invandrartäta områden som ett hot mot ”svenska värderingar” tar de chansen.
Pride är en symbol för stolthet och optimism. Under de senaste decennierna har hbtq-personers rättigheter kraftigt förbättrats och Sverige ligger i framkant. Globalt sett är det tyvärr inte lika ljust. I 70 länder är homosexuella handlingar fortfarande förbjudet. Att använda en kamp, som på många sätt är livsviktig, för att bedriva en politisk agenda som inte har med saken att göra är därför en förolämpning mot rörelsen.