Skärpning, polisen!
Stora brister på alla områden. Den oberoende statliga granskningsmyndigheten Riksrevisionen, som i sin nuvarande form bara har två år på nacken, visar återigen att den har rejäla tänder att bita med.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Rikspolisstyrelsen är landets centrala polisenhet. Under sig har den 21 lokala polismyndigheter. De arbetar inte tillsammans mot samma mål. Faktum är att de inte är helt på det klara med vilka målen är. Och om de trots allt lyckas enas kring ett mål — som att satsa på brottsförebyggande arbete — har de ingen klar uppfattning om vad detta innebär, hur det ska utföras och hur man ska kontrollera om man lyckas nå resultat.
Riksdagen har beordrat polisen att prioritera framför allt sex- och våldsbrott, ekonomiska brott, narkotika- och ungdomsbrott samt hatbrott. Men Rikspolisstyrelsen har i stället valt att ge företräde åt "mängdbrott", dvs vardagsbrott som inbrott och skadegörelse.
Okej, men då kanske polisen har lyckats bra med mängdbrotten i alla fall? Tyvärr inte. Tre fjärdedelar av "mängdbrotten" avskrivs utan åtgärd. Man vågar knappt tänka på hur statistiken ser ut för de brottstyper som prioriteras bort.
Visst finns det anledning att klaga på bristande resurser inom polisväsendet. Men det finns naturligtvis ingen anledning att kasta goda pengar efter dåliga. Det sätt som anslagen fördelas till de 21 lokala polismyndigheterna beskrivs av riksrevisorn Lennart Grufberg som "mycket primitivt".
Men bristerna finns även högre upp i hierarkin. Riksrevisionen konstaterar att de mål riksdag och regering har satt upp är krångliga och otydliga. Det är en kritik som främst drabbar justitieminister Thomas Bodström. Han har suttit på sin post i fem år och således haft gott om tid på sig att både reagera och agera.
Säkert kommer ministern försäkra att förbättringar är på gång. Så snart Riksrevisionens rapport hade släppts hördes tongångar av detta slag från den relativt nytillträdde rikspolischefen Stefan Strömberg. Nu har polisen faktiskt tagit fram en definition på vad brottsförebyggande arbete är. Dessutom utlovar han "fastare" styrning av verksamheten. Polisen ska bli bättre på att "uppnå de mål statsmakten har satt upp".
Alltid något, men det är verkligen inte mycket. När den myndighet som ska skydda medborgarna från brott uppvisar "stora brister på alla områden" krävs såväl rejäla som snabba förändringar. Stefan Strömberg måste gå från ord till handling. Liksom Thomas Bodström. Och det helst i går.