En bankskatt är ingen orimlig tanke för regering som behöver friska intäkter. Möjligen skulle tajmningen kunna ifrågasättas. Brexit gör att många banker och finansbolag söker efter nya marknader och Sverige var ett alternativ med sin låga bolagsskatt, 22 procent. En ny skatt på 15 procent av lönesumman för företag som producerar finansiella tjänster förändrar spelplanen.
Det drabbar ingen fattig, kanske någon tänker. Men det är just vad det gör. Åtminstone drabbar det över 300 000 vanliga svenska företag. Som Dagens Industri visat i en serie artiklar kommer varenda småbutik som erbjuder någon form av leasing eller lånefinansiering (finansiella tjänster) att få höjda lönekostnader.
Det är alltså ingen renodlad bankskatt som regeringen vill ha. Bankerna hade kunnat hantera en extra skatt då de är befriade från moms och gynnades av bolagsskattesänkningen. Om detta fanns en bred politisk samsyn, men då bankskatten visade sig svår att konstruera inriktade man sig på de finansiella tjänsterna. Och nu väljer allianspartierna att hoppa av. Huvudskälet är att jobben hotas av den nya skatten.
Enligt beräkningar från Stockholms handelskammare kan 10 000 jobb i huvudstaden försvinna. Man antar att en del av de finansiella tjänsterna flyttar till exempelvis de baltiska länderna som saknar en liknande skatt. Sedan tillkommer många jobb i småföretag. Ett normalt sparbankskontor på landsorten kan behöva säga upp en eller två anställda på grund av de ökade kostnaderna. Servicen för kunder och småföretag kommer därmed att försämras ytterligare.
Regeringen borde ta sitt förnuft till fånga. Man kunde inte få till en bankskatt. Och alternativet kommer inte att glädja någon som värnar om de svenska jobben. ”Högern påstår alltid det försvinner jobb om man höjer skatten”, säger Stockholms kommunalråd Karin Wanngård (DI 18/1). Tidigare har hon sagt att Stockholm ska bli ett ledande finanscentrum i Europa 2020. Det går inte ihop.