Skatter påverkar hela ekonomin

I år sänks inkomstskatterna ännu ett steg. Många svenska hushåll har de senaste fyra åren fått skattesänkningar som med marginal överstiger den utlovade tusenlappen som Moderaternas valaffischer lockade med för fyra år sedan. Oppositionen har redan sagt att de ska ta bort åtminstone det fjärde steget i det så kallade jobbskatteavdraget. Mycket tyder alltså på att skatterna kommer att vara en het fråga inför höstens val.
I Sverige har diskussionen om skatter nästan blivit synonym med frågan om folk ska få mer kvar i plånboken, eller om den offentliga sektorn ska få mer pengar. Därmed missas tyvärr det samhällsekonomiska perspektivet att skatter påverkar hela ekonomins funktionssätt. En klumpigt utformad skatt kan i värsta fall skapa så kallade extrakostnader som innebär att både hushållen och den offentliga sektorn blir fattigare. Det är i regel inte vad de beslutsfattare som inför skatten tänker sig. Men politiska beslut, kanske i synnerhet skatter, har ofta oavsedda konsekvenser.

Ett välkänt exempel på en skatt med oväntade extrakostnader, är den fönsterskatt som fanns i England på 1700-talet. Än idag lockar orten Bath turister med hjälp av det underliga faktum att flera hus på orten har igenmurade fönster. Förklaringen är att fönsterskatten skulle betalas om huset hade mer än sex fönster, vilket fick många att mura igen några fönster för att undgå skatten.
Ett mer närliggande exempel är den omsättningsskatt på värdepapper som fanns i Sverige på 1980-talet. Effekten blev att stora delar av handeln med dessa papper flyttade utomlands, exempelvis till London. Ännu ett exempel är alla de fritidshus som renoverats med obekvämt sluttande och låga tak i syfte att hålla nere taxeringsvärdet. I dessa fall är skatternas extrakostnader synliga. Men kostnaderna finns även när det saknas synbara tecken på att människor ändrat sitt beteende på grund av skatten. Varje gång någon väljer bort en vara, tjänst eller ett uppdrag som de skulle ha accepterat om den hade varit skattefri, har skatten orsakat en samhällsekonomisk förlust. På 1970- och 1980-talet hade Sverige till exempel ett väldigt progressivt skattesystem som gjorde att arbete över en viss nivå lönade sig mycket dåligt. Då syntes extrakostnaderna inte i form av igenmurade fönster, utan genom att många varje år valde bort några timmars arbetstid för att istället vara lediga.

Betyder detta att skatter alltid är ett problem? Absolut inte. Extrakostnaden vid beskattning påminner på sätt och vis om tyngdlagen. Det är ingen poäng att betrakta den som ett problem, för vad man än gör finns den där.
När regeringen nu pressas att förklara varför skatten sänkts för arbetande men inte för pensionärer, kan det samhällsekonomiska perspektivet vara värt att lyfta fram. Om jobbskatteavdraget gör arbete mer lönsamt så att inkomsterna ökar, då ökar faktiskt också pensionerna: Dessa är nämligen numera knutna till den allmänna inkomstutvecklingen. Sambandet är möjligen inte helt lätt att förklara, men när regeringen nu valt att sänka skatten på detta sätt, borde den också kunna förklara varför.