Sverige kan bli självförsörjande vad gäller biodrivmedel till transportsektorn. Det är det glada budskapet i en rapport från Vetenskapsakademiens energiutskott.
Redan finns enligt Dagens Nyheter ett samarbete mellan Volvo Lastvagnar, drivmedelsbolaget Preem och företaget Chemrec där man kör ett tiotal lastbilar för utvärdering av dme (dimetyleter). Lastbilarna måste göras om för att kunna köras med dme, ett gasformigt bränsle som minskar utsläppen av koldioxid med 95 procent.
Och det glada budskapet är att Sverige har tillräckliga mängder av biomassa i skogen för att på sikt kunna ersätta dagens bränslen, bensin och diesel. Även sjöfarten kan anpassas för metanol, som är ett steg i processen att tillverka dme. Etanol är ett sämre alternativ eftersom det görs av raps och sockerrör som behövs för mat. Dessutom får man mer energi genom förgasning. Ser man till det energiutbyte man får i omvandlingen är metanol och dme betydligt bättre än etanol.
Låginblandning av metanol kan göras redan i dag, precis som med etanol. Men ska man köra med höginblandning, M85, så krävs att bilarna anpassas för det precis som bilarna anpassats för höginblandad etanol, E85.
Energiminister Anna-Karin Hatt är positiv. Det pågår redan en utredning som ska utforska vad som behöver göras för att på lång sikt få en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen som bensin. Vi kommer att behöva nya styrmedel för att klara den här utmaningen, säger Anna-Karin Hatt till DN. Ett av problemen är priset.
Energiministern hoppas att industrin ska öka investeringsviljan i den här sortens produkter. Något stöd till industrin vill hon dock inte ge. Men vore det inte bra om staten kunde stödja forskningen åtminstone?
Det här med metanol och dme låter ju mycket bra, om det håller vad man lovar. Det är ju oerhört viktigt att minska utsläppen av koldioxid och därmed minska uppvärmningen av jorden. Det tråkiga är ju bara att Sverige är en mycket liten del av jorden. Vad vi gör kan ju vara bra för oss, men för den stackars jorden spelar det en mycket liten roll. Det är vad som händer i utvecklingsländer som Kina och Indien som avgör vår framtid.
Och där ser det inte alls bra ut. I Kina startas ett nytt kolkraftverk varje vecka. Den förnybara andelen av Kinas energiproduktion minskar hela tiden.
Och även om man så småningom kommer att minska utsläppen från bilarna återstår ett stort problem med utsläpp som inget land ännu har tagit itu med: jordbruket. Att äta mindre nötkött är den enskilt mest kraftfulla åtgärden för att få ned utsläppen, enligt en ny forskningsrapport från Chalmers.
Om temperaturen inte ska överstiga målet för 2050 så måste utsläppen per person och år minska till omkring ett ton växthusgas. I dag är den i Sverige cirka tio ton. Maten står för 1,5 ton, räknat från odling till tallrik. Över hälften kommer från konsumtion av kött, i synnerhet nötkött och lamm.
Mycket återstår alltså att göra på en rad områden. Frågan om jorden kommer att klara sig från en ohållbar uppvärmning på längre sikt är fortfarande obesvarad.