På ledarsidan i Aftonbladet (S) anklagas Socialdemokraterna för att ”peka ut en grupp”, skolelever som behöver extra stöd, för att sedan ha ”någon som de kan skylla på”. Bakgrunden är S-förslaget i tisdags om sommarskola för de elever som behöver komma i fatt. Tidningens recept är i stället att förkorta sommarlovet för alla.
Aftonbladets ordval vittnar om attityder som är direkt förödande för möjligheten att använda skolan för att jämna ut skillnader i livschanser. Men förslaget från Mikael Damberg, Magdalena Andersson och Ibrahim Baylan har ett gott syfte – och frågan om sommarundervisning prövas också inom regeringskansliet.
Men det gäller att tänka sig för. Sommarundervisning finns redan på flera platser i landet, också i Uppsala. Likaså finns det möjligheter att lägga till ett extra gymnasieår. Men svårigheter att uppnå målen för undervisningen kan ha en mängd olika orsaker. Och det är viktigt att skilja på brister och svårigheter i ett eller ett par ämnen och mer omfattande kunskapsluckor.
Ibland kan några extra veckor för att komma i kapp i ett eller flera ämnen vara rätt lösning, precis som det kan vara rätt för en del att få ett år till på sig i gymnasiet. Men ibland kan svårigheterna bero på faktorer som man inte kommer åt med sådana insatser. Och det finns en uppenbar risk att ett mer omfattande system med sommarundervisning kan leda till att problem som borde angripas omedelbart får vänta till dess att terminen är slut. Då kan problemen ha blivit ännu större – och det finns knappast någon anledning att tro att det som inte fungerar under det ordinarie läsåret ska börja fungera under några sommarveckor.
För en del elever behövs särskilt professionellt stöd utöver det som den vanliga undervisningen ger. Den som har svårt med läsning eller räkning får svårt i många fler ämnen, men behöver i första hand specialinsatser hela året på dessa grundläggande områden än ett förlängt skolår.
Det verkligt viktiga för att hjälpa alla att nå målen är att problem kan upptäckas på ett tidigt stadium och att insatser sätts in genast, i stället för att vänta till något kommande år. Men alltför ofta händer det att man på mellan- eller högstadiet får reparera brister som borde ha åtgärdats redan på lågstadiet, eller att gymnasieundervisningen får börja om på den nivå där undervisningen i samma ämne började på högstadiet.
Och hur man än vänder på frågan så kommer man tillbaka till det grundläggande – vilken är den politiska ambitionen med skolan? Det finns kommuner där en del politiker är nöjda om 80 procent av eleverna går ut skolan med godkända betyg. Och det finns de som betraktar sådana siffror som ett misslyckande.
Kortare sommarlov, som Aftonbladet föreslår, gör inte att alla uppnår målen. Det viktiga är att svårigheter och kunskapsluckor upptäcks i god tid.