Rapporten visar även att skillnaden ökat sedan 1999 mellan den tiondel av eleverna som presterar sämst och den tiondel av eleverna som presterar bäst i den svenska skolan.
För den som följer med i den svenska skoldebatten är resultaten inte förvånande. Det är inte första gången det konstaterats att elevernas bakgrund har betydelse eller att den svenska skolan blivit allt sämre på att kompensera för elevers olika möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen.
Vad som beror på vad är dock svårt att slå fast. Flera undersökningar pekar dock på att skolans försämrade likvärdighet och elevernas försämrade kunskaper på 2000-talet har att göra med skolreformerna från början av 1990-talet, då skolan exempelvis kommunaliserades och lagstiftningen om lärares behörighet luckrades upp.
Men det är trots det komplicerat att hitta hållbara orsakssamband. Jämförelsen försvåras även av att elevunderlaget förändrats de senaste tjugo åren. Andelen elever med lågutbildade föräldrar har minskat samtidigt som andelen elever med utländsk bakgrund har ökat.
Även om man inte kan peka på orsakerna till problemen i detalj tror sig dock LR veta vad som behöver göras. Förbundet har i flera år krävt att skolan ska återförstatligas. Än så länge nöjer man sig dock med att laga och lappa i form av krav på ett utökat statligt ansvarstagande för att säkra en god kvalitet i undervisningen. Bland annat ska staten rikta resurser till de skolor som har de svåraste förutsättningarna för att uppnå likvärdiga resultat.
Skolor och lärare ska få utökade möjligheter att själva utforma undervisningssituationen inom tydliga ramar. Dessutom ska ”kraftfulla och effektiva” åtgärder sättas in för att elever med utländsk bakgrund ska kunna nå de nationella kunskapsmålen.
LR målar upp sina lösningar med en lika bred pensel som man beskriver problemen med. Få personer lär exempelvis invända mot bruket av kraftfulla och effektiva åtgärder. Frågan är bara vad de består av. LR ger inget svar och inte heller har någon annan kunnat visa på en enkel patentlösning för den svenska skolan. Flera faktorer måste samspela om elevernas kunskaper ska kunna förbättras.
Det handlar främst om de enskilda lärarnas kompetens, utformningen av läroplanen och hur själva undervisningen bedrivs. Man ska heller inte underskatta betydelsen av att skolans rektor hinner med sitt pedagogiska ansvar och att det på varje enskild skola finns klara krav och förväntningar på att varje elev ska leva upp till sin fulla potential. Att man inte nöjer sig förrän varenda elev klarar kunskapsmålen.