När osäkerheten om jobben i Sverige är som störst och domedagsprofetiorna om tillväxten och arbetslösheten avlöser varandra, då väljer statsminister Fredrik Reinfeldt (M) att ägna hela sitt jultal åt skolan. Tillfället var inte illa valt då jultalet är ett tillfälle att distansera sig från vardagspolitik, sådant som jobb, skatter och bidrag, och i stället rikta fokus mot tillståndet i landet. Eller mot det framtida tillståndet, det vill säga mot dagens skola.
Reinfeldt hade tre budskap angående den svenska skolan. För det första är det inte så illa i skolan som man kan tro av medierapporteringen. För det andra har regeringen gjort mycket för att rätta till problemen (här vecklade han ut en lång lista med alla reformer och gav utbildningsminister Jan Björklund och Folkpartiet sitt erkännande). Och för det tredje kommer han att verka för att den utvecklingen fortsätter, inte så mycket genom nya reformer som genom resursförstärkningar och att vara lyhörd för ytterligare förbättringar.
Det är ett problem för alliansregeringen att inte skolan visar upp bättre resultat efter sex år vid makten. Förklaringen till detta är att förändringar tar tid och de flesta reformerna trädde i kraft först hösten 2011. Men det är likafullt ett problem, och det kommer att bli ett problem i valrörelsen 2014 då resultaten knappast lär ha blivit påtagligt bättre.
Statsministern ser sig därför tvungen att påpeka hur det var förr, före 2006. Och att Socialdemokraterna nu anslutit sig till alliansens idé om en kunskapsskola med tyngdpunkt på lärarnas roll och på kunskapskontroller. Det är bra, tycker han förstås, men inför valrörelsen 2014 är det viktigt med upphovsrätten för politiska idéer och kunskapsskolan har alltså införts av alliansen och ingen annan.
Reinfeldt hyllade den skola han sett under sina inrikes resor i höst. Han har sett rektorer och lärare som bejakar teknisk utveckling, profilerar sina skolor och hittar nya vägar till att förbereda skolbarn för samhällets och yrkeslivets alla krav. Han har sett mycket som är bra, men också att där finns behov av mer stöd, till allt från skolledare till enskilda elever.
Moderatledaren kom med ett tidigt vallöfte och lovade mer resurser till skolan. Någon form av ”tidigt inlärningsstöd” kommer det att bli, det kan vara mindre klasser men också speciallärare som förstärker undervisningen så att fler lär sig läsa och skriva. Rektorernas ställning ska stärkas ytterligare, lovade han också.
Tyvärr flaggade han också för att ännu tidigare betyg kan bli en valfråga 2014. Detta gick stick i stäv med det han sagt tidigare, att de många reformerna i skolan nu måste få tid att sätta sig. Förhoppningsvis kan alliansen om ett och halvt år bli överens om att man ska fortsätta att stödja och förstärka skolan, men att arbetsro måste få råda.