Skolan och pengarna
Det hänger inte bara på pengarna. Så kan det ena budskapet i Skolverkets undersökning av kvaliteten i svenska grundskolor sammanfattas. Det andra budskapet handlar om att förekomsten av friskolor leder till bättre kommunala skolor. Rapporten är dyster läsning för socialdemokratiska skolpolitiker.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
"Ökade resurser till skolan kan vara en viktig komponent för att förbättra studieresultaten, men det är minst lika viktigt att fråga sig hur de befintliga resurserna används. Många skolor med till synes liknande förutsättningar uppvisar stora skillnader i elevernas resultat". Skolverket uttrycker sig naturligtvis på byråkratsvenska, men innehållet går inte att ta miste på.
Undersökningen innebär ett rejält underkännande av den inriktning av skolpolitiken som skolminister Ibrahim Baylan lade fast i ett tal inför Lärarförbundet i november förra året. Där meddelade han att regeringens mål var att skapa en "trygg kunskapsskola" och att "grunden för det arbetet är mer resurser till skolan".
Men som Skolverket krasst konstaterar kan två skolor med likvärdiga resurser lyckas olika bra med sin uppgift, dvs att förmedla kunskap till eleverna. Det får naturligtvis inte tolkas som att man automatiskt kan minska resurserna till skolan. Tvärtom är det viktigt att skolorna ges goda förutsättningar att bedriva god undervisning.
Poängen är i stället att den som stirrar sig blind på kvantitet - mängden pengar - knappast främjar ökad kvalitet. För en månad sedan kunde Skolverket mycket riktigt visa att de senaste fem åren inte hade inneburit några förbättrade resultat bland eleverna. Fortfarande lämnar var fjärde femtonåring skolan utan fullständiga betyg och var tionde är inte behörig till gymnasieskolan.
Med tanke på att statsminister Göran Persson avslutade förra året med att lägga skulden för bristena i skolan på bland annat friskolorna måste det kännas snopet för honom att Skolverkets rapport visar att friskolorna inte bara är mer effektiva än de kommunala skolorna - konkurrensen om eleverna gör dessutom att kvaliteten i de kommunala skolorna höjs. Ovanpå detta visar en annan undersökning att friskolorna har fler nöjda elever än de kommunala skolorna.
Givetvis är ingen bild svartvit. Att friskolor generellt når bättre resultat beror till viss del på att eleverna i dessa skolor i allmänhet är väl motiverade och har engagerade föräldrar. Delvis kan det faktum att friskolor är bättre på att hålla budgeten förklaras med att de inte tvingas ha beredskap för att plötsligt ta emot nya elever - men också för att de inte kan räkna med extra tillskott på samma sätt som en kommunal skola.
Som i alla statistiska undersökningar ryms också en del osäkerhet bland resultaten. Undersökningen bygger i första hand på betygsuppgifter, som inte alltid är helt jämförbara mellan skolor.
Dessa och andra faktorer måste man givetvis ta hänsyn till. Ändå borde inte undersökningarnas resultat förvåna. I den privata sektorn har konkurrens om kundernas gunst alltid tvingat företagen att både använda resurserna effektivt och att se till att kunderna är nöjda. Olika valfrihetsreformer, exempelvis borttagandet av 70-talets kommunarrest för gravida kvinnor eller när Pysslingen gav kommunala dagis konkurrens på 80-talet, har visat att samma effekter uppstår när konkurrens och valfrihet tillämpas även inom den offentliga sektorns domäner.
Under sin korta tid i regeringen har Ibrahim Baylan framför allt förmedlat två budskap: att skolan behöver mer resurser samt att friskolor bör behandlas med skepsis. Mer resurser löser dock inte automatiskt alla problem, och att attackera friskolor skulle vara ett definitivt steg i fel riktning. Skolpolitiken skulle därför må bra av en helomvändning.