Social bakgrund har stor påverkan på ungas kunskaper i samhällsfrågor. Inte i något land är detta samband tydligare än i Sverige. Så kan man enkelt och värderingsfritt sammanfatta resultatet av en internationell undersökning där kunskaperna i samhällsfrågor hos grundskoleelever i 38 länder har jämförts med varandra.
Ingen lär kunna bli förvånad över att ett sådant samband finns. Hur skulle det kunna vara annorlunda? Men hur kommer det sig att sambandet är så tydligt i Sverige?
Svaret är naturligtvis uppenbart - för den som inte låter ideologiska klichéer styra sitt tänkande. Den svenska skolan misslyckas åtminstone delvis med en av sina grundläggande uppgifter, nämligen den att kompensera för skillnader just i social bakgrund. Barn i familjer med en egen tradition av utbildning och aktivt samhällsintresse lär sig det de behöver, oavsett hur skolan fungerar. För andra barn är skolans insats nödvändig.
Denna gång råkar det handla om kunskaper i samhällsfrågor. Men det kunde lika gärna handla om något annat. Och här kommer värderingarna in. Den som vill motverka klassklyftor och bidra till utjämning av människors möjligheter i livet måste hålla hårt på att skolans grundläggande uppgift är att ge kunskaper, riktiga och påtagliga kunskaper som kan bli ett stöd för fortsatt personlig utveckling.
Den som föredrar att allt i skolan är enkelt och lättsmält tar ifrån många elever utmaningar och möjligheter att växa. Kravlöshet ger en skenbar jämlikhet i ögonblicket men motverkar utjämning i ett längre perspektiv. Den som kanske inte har så mycket emot att gamla sociala skiktningar fortplantas till nya generationer, kan däremot kosta på sig att ta lätt på skolans roll som kunskapsförmedlare.
Det finns i dagens Sverige ingen viktigare jämlikhetsfråga än att låta skolan kompensera för skillnader i social bakgrund. Fokus på kunskaper och möjlighet att mäta resultat för att kunna sätta in särskilt stöd till dem som behöver är en del av detta. En annan del är att skapa förutsättningar för arbetsro och trygghet i skolans vardag. Och en tredje del, lika viktig, är att uppvärdera läraryrket, både ekonomiskt och i fråga om allmänna attityder.
För många är denna insikt ett avgörande skäl att bidra till att alliansregeringen blir omvald i september.