PISA är en internationell studie som genomförs bland 15-åringar i 34 OECD-länder, samt 31 övriga länder. Tre kunskapsområden testas: matematik, läsförståelse och naturvetenskap.
När Skolverket i går redogjorde för resultatet i den senaste mätningen – som genomfördes våren 2012 – var det, för svensk del, idel dystra siffror som visades upp.
Svenska elevers prestationer har sjunkit, och medan man år 2000 låg över snittet inom samtliga områden, är situationen nu den rakt motsatta. Sverige har därmed haft den sämsta resultatutvecklingen i hela OECD.
I topp 2012 låg Shanghai, följt av en rad andra ostasiatiska länder, såsom Singapore, Hongkong och Sydkorea. Finland placerade sig bäst av länderna i Europa, med en sjundeplats totalt, men även där har resultaten sjunkit.
På en presskonferens ursäktade utbildningsminister Jan Björklund (FP) utfallet med att Alliansens stora reformer, gällande bland annat tidigare betyg och ny läroplan, inte har genomförts förrän 2011, och därmed inte har fått något genomslag till 2012 års mätningar. Det har han naturligtvis rätt i, men trots det oroar resultaten.
Skolverkets granskning visar nämligen också att klyftorna ökar. Även om försämringen i kunskapsnivå är generell, är nedgången som brantast hos lågpresterande och pojkar.
Om utvecklingen inte bryts finns risk för att stora delar av kommande generationer går ut skolan utan de färdigheter som krävs för att fungera i samhället. Hur ska man exempelvis kunna räkna ut räntan på ett lån utan att förstå procent? Hur ska man kunna tolka villkoren i ett kontrakt när läsförståelsen brister? Hur ska man ha en chans på en arbetsmarknad där specialistkompetens allt oftare efterfrågas?
Förhoppningsvis behöver vi inte hamna där, men då krävs åtgärder.
På sin presskonferens framhöll Björklund att kommunaliseringen av skolan har varit ett misslyckande, och att ett återförstatligande skulle kunna minska klyftorna. Det vore ett bra första steg. Samtidigt måste såväl lärarkårens kompetens som läraryrkets status höjas, och den enda medicin som biter där är att begränsa antalet utbildningsplatser samt höja lönerna.
En av Skolverkets hypoteser går ut på att dagens elever värderar bildning lägre, och väljer bort läxor till förmån för tid framför datorn. Men ny teknik ger också nya pedagogiska möjligheter, förutsatt att kompetensen för att möta eleverna på den arenan finns. Eller som Jouni Välijärvi, direktör vid forskningsinstitutet för utbildning vid Jyväskylä universitet, uttrycker det i en kommentar till varför resultaten sjunker också bland finska elever: ”Vi borde diskutera om lärarutbildningen är up to date, till exempel då det handlar om att utnyttja teknologi.”