(S)kolmyten som inte avlivades
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Den läsare som trots allt klarade av grundskolans matematik undrar förstås vari skillnaden ligger. Om bara tre av fyra har klarat gymnasieskolan på fyra år måste rimligtvis den sista fjärdedelen inte ha gjort det.
Svaret ligger i att socialdemokraterna har hakat upp sig på uttrycket "hoppar av". Visserligen finns det säkert en och annan debattör (UNT:s textarkiv bjuder på ett, och endast ett, exempel) som slarvigt uttrycker sig så att det låter som att var fjärde gymnasist medvetet hoppar av. Men på vilket sätt skulle verkligheten låta bättre?
Gymnasiet är — väl att märka — treårigt. Trots det saknar alltså var fjärde elev slutbetyg även om man låter dem läsa ett extra år. Verkligheten blir knappast ljusare om man dessutom beaktar att av alla 19-åringar, som precis tillbringat tolv år
i den svenska skolan, väljer var sjätte att plugga på komvux — för att läsa in en del av de baskunskaper som skolan inte har lyckats ge dem.
Att socialdemokraterna ägnar sig åt hårklyverier för att dölja sakernas verkliga tillstånd säger en hel del om partiets desperation i skolfrågor. I stället för att ta itu med de problem som finns väljer regeringen att sopa svårigheterna under mattan. Och i den mån några brister alls erkänns är sannolikheten stor att skolminister Ibrahim Baylan — eller rentav självaste statsministern — rycker ut och skyller problemen på friskolorna. När socialdemokraterna häromdagen höll gemensam valupptakt med LO stod färre friskolor högt på Göran Perssons agenda.
Det hade räckt om socialdemokraterna i sin rapport hade granskat en myt: Den att friskolorna är roten till allt ont.