Skolpengar i sjön
17,5 miljarder kronor i sjön. Lite tillspetsat kan man säga att det är budskapet i en rapport från Skolverket. Myndigheten har granskat effekten av de så kallade Wärnerssonpengarna och resultatet är minst sagt nedslående.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Wärnersson och innebär att staten ger kommunerna extra pengar till skolan. Totalt betalas alltså 17,5 miljarder ut mellan 2001 och 2007.
Men till skillnad från den påse pengar med generella statsbidrag som staten också ger kommunerna delas Wärnerssonpengarna bara ut till de kommuner som uppfyller vissa villkor. Kommunen måste se till att personaltätheten, dvs antalet vuxna per elev, ökar.
Detta har orsakat problem för de kommuner som redan före 2001 hade många vuxna i skolan. Politiska prioriteringar handlar alltid om att väga olika behov mot varandra. Många kommuner valde att satsa stora resurser på skolan redan innan Wärnersson viftade med sina miljarder. Men för att inte gå miste om extrapengarna från staten tvingades även dessa kommuner att satsa ännu mer på skolan — givetvis på bekostnad av någonting annat, för sådana är politikens villkor.
Det är lätt att sympatisera med åsikten att skolan bör hamna högt på alla politikers prioriteringslistor. Ändå är det fel när staten bakbinder valda politiker på det lokala planet. Plötsligt spelar det ju ingen roll om väljare eller politiker i Uppsala eller Enköping skulle vilja satsa mer på något annat — äldreomsorg, kultur eller förbättrad busstrafik. Staten har redan bestämt hur avvägningarna ska se ut.
Ett alternativ till nuvarande ordning skulle kunna vara att staten helt tog över ansvaret för skolan. Nuvarande ordning, där makten över skolan på pappret hör till kommunen men i praktiken ligger hos staten, skapar bara oreda.
Det märks inte minst när kommuner hamnar i ekonomiska svårigheter — som Uppsala gjorde i slutet av förra året. Kommunens underskott bara växte och växte och kommunledningen rev därför upp budgeten. Tanken var att spara inom alla verksamhetsområden — även
skolan. Men just innan fullmäktigeklubban slog i bordet upptäckte ledningen sitt misstag och trollade i panik fram en skattehöjning, tvärtemot vad man lovat i valrörelsen.
Regeringen skulle kunna hävda att statens bidrag hjälpte Uppsalas skolor. Sanningen är att det är Uppsalas skattebetalare som står för notan — krångliga statliga pålagor och bristande förutseende hos Uppsalas lokalpolitiker orsakade problemen.
Som om inte detta vore nog verkar det dessutom som om Wärnerssonpengarna motverkar sitt eget syfte. Visserligen har personaltätheten på många håll ökat, men det är bara en tillfällig vinst. När bidragen försvinner om tre år väntar en sparchock som kommer att drabba skolan hårt — även om kommunerna väljer att skära ned även inom andra områden.
Ett annat syfte med bidragen var att utjämna skillnaderna mellan olika kommuner. Där säger Skolverket rent ut att de ursprungliga problemen snarare har förstärkts.
17,5 miljarder kronor handlar det alltså om. Måtte Skolverkets rapport mana till eftertanke i Rosenbad.